Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör Mats Dillén tror inte att avskaffandet av fastighetsskatten får några större effekter på samhällsekonomin.
Analytiker varnar för överhettning

– Huspriserna ökar i storstäderna, men den prisökningen leder inte till någon ökad obalans på fastighetsmarknaden,säger Mats Dillén.
Riksbanken brukar oroa sig för att obalanser eller så kallade bubblor uppstår på fastighetsmarknaden. Prisökningar till följd av avskaffandet av fastighetsskatten leder dock inte till ökade obalanser, enligt Mats Dillén.
Han tror därför inte att Riksbanken kommer att förändra sina ränteprognoser.
– Hushållens kostnader för boendet kommer inledningsvis att minska, vilket pressar upp huspriserna, säger Mats Dillén.
Han tror inte att sänkningen av fastighetsskatten kommer att elda på konsumtionsbrasan.
Men slopandet av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten och sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstesektorn innebär också en ökad risk för en överhettning av den svenska ekonomin, hävdar Henrik Mitelman, ränteanalytiker på SEB Merchant Banking.
– Vi börjar nu närma oss smärtgränsen och jag skulle vilja kalla det för en explosiv cocktail, säger Henrik Mitelman till TT.
– Jag tror därför att Riksbanken kommer att lyfta sin räntebana i juni och förmedla budskapet att det blir räntehöjningar snarare än vad banken flaggat för tidigare.
Henrik Mitelman pekar på att läget på arbetsmarknaden stadigt förbättras och att företagens lönekostnader nu drar iväg.
– Lägger man samman allt detta ökar risken för överhettning för den svenska ekonomin.
Finansminister Anders Borg tillbakavisar dock talet om överhettning av ekonomin.
– Fastighetsskatten är en omfördelning. Slopad förmögenhetsskatt bidrar till ett bättre entreprenörsskap och höjd produktion vilket är dämpande, säger han.
Slopad förmögenhetsskatt får, enligt Borg, inte några stora effekter på konsumtionen utan leder snarare till återinvesteringar och minskad skuldsättning.





