Allt fler handlar mat via nätet

De första omfattande satsningarna på livsmedelshandel på internet slutade med fiaskon. Våren 2003 lade Ica ner sin e-handelsverksamhet. Tidigare hade de andra dagligvarujättarna gjort likadant.

Men sedan dess har den övriga näthandeln vunnit rejält med mark. Den årliga ökningstakten ligger på omkring 30 procent. Samtidigt har tillgången till bredband ökat kraftigt.

Detta talar för att Ica, Coop och de andra på nytt ger sig ut på nätet.

– Jag tror att vi kommer att få se satsningar hyfsat snart, säger Jonas Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut (HUI), till TT.

Netxtra, ett dotterbolag till Prisxtra-kedjan, är i dag det enda företag som i någon större omfattning säljer mat via internet till privatpersoner.

– Vi växer med 20 procent per år, trots mycket begränsad marknadsföring. Och vi är lönsamma, säger vd Claes Hessel till Fri Köpenskap.

De större konkurrenterna säger till tidningen att de följer utvecklingen. Men än så länge ligger de lågt.

I stället är det mindre, nischade aktörer som visar vägen. Som företagen Ekolådan och Årstiderna, som levererar ekologisk frukt och grönsaker. Båda bolagen växer så det knakar.

– Frukt och grönt har visat sig fungera väldigt bra, mycket därför att kvaliteten på varorna faktiskt är bättre än ute i butikerna, säger forskaren Maria Frostling-Henningsson vid Stockholms universitet till TT.

Hon har tidigare studerat internetkundernas beteende och tror liksom Arnberg att den nätbaserade livmedelshandeln står inför sitt genombrott.

Men att handla är också en sensorisk upplevelse, påpekar hon. Kunderna vill inte bara köpa, utan också se, känna och lukta på varorna. För många är butiken dessutom en viktig social mötesplats.

Därför kan e-handeln enligt Frostling-Henningsson aldrig bli ett substitut för den vanliga livsmedelshandeln.

– Men ett komplement som kan fungera under vissa skeden i livet, till exempel när man har barn och har ont om tid eller är gammal och inte orkar bära.

I begynnelsen gick e-handel mycket ut på att spara pengar, till exempel genom att gå ihop med andra och göra jättebeställningar på olika varor.

I dag ses nätinköpen mer som ett bekvämt sätt att handla.

Forskarna anser att även detta talar för ökad näthandel med mat – acceptansen för höga leveransavgifter är större.

Dessutom väger tidsbesparingarna, som var en viktig faktor redan tidigare, allt tyngre, säger Maria Frostling-Henningsson.

– Den egna tiden har också en prislapp. Medvetenheten om det är större i dag.

TT