"Alliansens ambition borde vara högre"

– Det är klart att vi ser positivt på en del av det som kommit från den nya regeringen, men när det gäller inkomstskatterna saknar vi en hel del. Vi bör också komma ihåg att de utlovade skattesänkningarna om totalt 50 miljarder kronor inte motsvarar mer än en åttondel av med hur mycket skatterna har höjts med sedan 1994. Det finns mer att ta av.

Som vd för Skattebetalarnas Förening (Skattebetalarna) vill Robert Gidehag fortsätta att pressa på för lägre skatter, och det faktum att vi nu får en borgerlig regering ändrar naturligtvis inte på det. Han ser positivt på löftet om att avskaffa fastighetsskatten, liksom slopandet av förmögenhetsskatten.

– Fast vi måste trycka på så att löftet vad gäller fastighetsskatten verkligen infrias, och när det gäller förmögenhetsskatten så bör den slopas i ett enda steg, säger Gidehag, som däremot inte är så imponerad av den nya regeringens ambitioner vad gäller inkomstskatten.

– Det måste löna sig bättre att jobba, menar Gidehag, som påminner om att även de med en inkomst kring genomsnittet möter en marginalskatt på nära 50 procent.

– Den svenska medelklassen är förmodligen den fattigaste i världen. Det stora flertalet inkomsttagare i Sverige har ingen, eller en väldigt liten, buffert. De flesta får därmed stora problem vid oförutsedda utgifter, säger Gidehag, som menar att detta är ett tydligt tecken på att de får behålla alldeles för lite av sin lön efter skatt.

Det finns också en annan tydlig effekt av den höga inkomstskatten, påpekar Gidehag.

– I Sverige finns det i stort sett ingen samband mellan inkomst och förmögenhet, vilket är unikt i ett internationellt perspektiv. Förmögenhet har de som ärvt pengar eller råkat köpa eller sälja bostad vid exakt rätt tillfälle. Att bygga upp en förmögenhet genom arbete är näst intill omöjligt.

Skattebetalarna har ett recept på hur detta skulle kunna rättas till i ett enda svep.

– Avskaffa den statliga inkomstskatten, och inför platt skatt, säger Gidehag.

I dag finns det inget parti som pläderar för avskaffad statlig inkomstskatt, men Gidehag hoppas och tror att det kommer längre fram. Det är för övrigt just detta som är Skattebetalarnas uppgift; att lyfta fram problem och ligga långt framme när det gäller lösningar.

Men tyder inte de senaste årens politiska debatt på att det är problematiskt för politiska partier att försvara skattesänkningar, och att det är svårt att gå till val på märkbart lägre skatter? Det kanske trots allt finns ett folkligt stöd för det svenska skattesystemet?

– Vi gör regelbundna opinionsundersökningar vad gäller människors uppfattningar om skatterna, och vi kan faktiskt se tecken på en tilltagande skattetrötthet. Dessutom tror jag att än fler skulle vilja se lägre skatter om de visste hur mycket de faktiskt betalar i skatt, säger Gidehag.

Och det är en annan viktig uppgift för Skattebetalarna; att jobba för att de skatter som människor betalar blir mer synliga.

Hittills har det nog också varit så, tror Gidehag, att det är många svenskar som tror att de får tillbaka mer än vad de betalar. De tror således att de är mer beroende av staten än vad de i själva verket är.

– Men även här kan vi se en förändring. Allt fler – inte minst företagare – betalar själva diverse privata tilläggsförsäkringar, till exempel för sjukvård. De ser dels att det offentliga inte klarar att garantera ett fullgott skydd, och dels att de faktiskt kan skaffa sig ett själva. Så varför ska man då betala så mycket skatt?

Hur ser då Gidehag på den nya regeringens utfästelser om att alla skattesänkningar skall vara finansierade? Sätter inte det en naturlig gräns på hur mycket skatterna kan sänkas?

– Det beror på hur de finansieras, säger Gidehag, som kan identifiera tre olika sätt att finansiera lägre skatter.

Ett sätt är att varaktigt minska de offentliga utgifterna. Ett annat är att sänkningar av vissa skatter kombineras med höjningar av andra. Och ett tredje sätt är att utnyttja det utrymme som automatiskt uppstår genom att vi har tillväxt. De ökade resurserna överförs då till den privata sektorn, och inte – som varit den senaste s-regeringen signum – överföra dessa till den offentliga sektorn.

– Vi är för det första och det tredje alternativet, säger Gidehag, som inte ser några problem vad gäller utrymmet för skattesänkningar.

Skattebetalarna har satt upp en lista på 99 offentliga myndigheter som utan problem skulle kunna läggas ned omedelbar, vilket i ett slag skulle ge besparingar på 20 miljarder kronor. I övrigt anser Gidehag att det finns besparingar att gör inom till exempel sjukförsäkringen.

– Att sänka taket i sjukförsäkringen drabbar inte de med lägst inkomster, säger Gidehag, som påminner om att det bara är omkring en tredjedel av de offentliga utgifterna som går till vad man brukar kalla vård, skola och omsorg. Det finns således mycket att ta av, menar han.

Gidehag ser två argument för att skatterna i Sverige måste sänkas. Det första att den samhällsekonomiska effektiviteten stärks med lägre skatter. Här får föreningen medhåll av flertalet ekonomer, som ofta menar att med lägre skatter så kulle ekonomin fungera bättre. Men Gidehag menar att det andra argumentet – det rent moraliska – är lika viktigt. Och här är medhållet från ekonomkåren inte lika starkt. Många ifrågasätter till exempel slopandet av fastighetsskatten, eftersom den inte anses vara en skadlig skatt för ekonomin i stort.

– Men man kan inte bara se det så. Man måste också väga in moraliska aspekter, och då ser vi att fastighetsskatten är omoralisk. Den bortser från människor fakstiska betalningsförmåga, och att en del tvingas att flytta från hus och hem på grund av skatten är en realitet, säger Gidehag, som själv är nationalekonom.

Hur ser då Gidehag på det faktum att Skattebetalarna – politiskt oberoende som organisationen är – av många uppfattas som borgerlig.

– För oss är det väldigt okomplicerat. Vi utgår bara från våra stadgar när vi bedömer de olika partiernas förslag., säger Gidehag, som berättar att Skattebetalarna upprättar ett index där de olika partiernas förslag rangordnas.

– Men, medger Gidehag, i dag ser vi mer hos de borgerliga partierna som vi kan ställa oss bakom.

Organisationens stadgar, förresten. De har funnits sedan 1921, när blir ni egentligen nöjda?

– Vi har sagt att när en vanlig skattebetalare får behålla tre av fem kronor så har vi nått ett viktigt mål. I dag får en vanlig skattebetalare behålla två av fem kronor.

Värt att påpeka är att detta är när samtliga inbetalda skatter är inräknade, alltså även indirekta skatter.

Finns det då några skatter som är bra, och som inte bör slopas eller sänkas?

– När det gäller vissa miljöskatter så bör dessa i vart fall inte sänkas utan att konsekvenserna först grundligt utreds.