Alhem efterlyser bättre vittnesskydd

Han pekar på möjligheten att vittna på distans med ändrat utseende — till exempel med lösskägg.

Anmäl dig till Juridik-nyhetsbrevet som kommer ut på torsdagar.

Attentatet mot en man i Malmö som var på väg till domstolen för att vittna mot en medlem i ett kriminellt gäng kan ge en enorm effekt, befarar han.

– Det får en spridningseffekt som också påverkar vanliga mål, där det verkligen inte finns anledning att känna oro.

Detta är ett hot mot alla brottsoffer, påpekar Alhem, för att vittnen ställer upp är oftast en förutsättning för att det överhuvudtaget ska bli någon rättegång.

Polisen måste göra ett mer strukturerat riskanalysarbete, anser den före detta överåklagaren, som understryker att det ansvaret aldrig får läggas över på den som ska vittna eller är målsägande i domstol.

– Man ska aldrig fråga: Känner du dig hotad? Riskanalysen är polisens ansvar, säger han.

Möjligheten för vittnen att höras via videolänk finns redan i dag, men används för lite, anser Alhem. Med den tekniken kan vittnet gå till en domstol var som helst i landet och det kan hållas hemligt för andra inblandade i rättegången var vittnet fysiskt befinner sig.

Vittnen ska inte heller behöva vara rädda för att bli igenkända:

– Man kan med enkla medel få ett förändrat utseende, till exempel med peruk, lösskägg eller glasögon, säger Sven-Erik Alhem.

Han tycker att det länge funnits en blåögdhet i Sverige.

– Vi måste bli mer realistiska och få bättre insikt om att även vi är drabbade av detta trista fenomen.

Nästan hälften av de personer som anmäls för övergrepp i rättssak är under 25 år och ungdomar är som brottsoffer eller vittnen speciellt utsatta.

– Ofta går ju offret, gärningspersonen och vittnet i samma skola, konstaterar forskaren Johanna Skinnari på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det här är ett av skälen till varför det är så angeläget att snabbt utreda och lagföra ungdomsbrott, menar hon.

Skinnari pekar på att hoten och påtryckningarna ofta kan vara subtila, men ändå ägnade att inge starkt obehag. I en Brå-rapport från 2008 finns några exempel:

Ett sms i mobilen: ”Det här är inte bra att ni gått till polisen”.

En blombukett med hälsningen ”Hoppas du har det bra på kvinnojouren”.

Ett vykort från fängelset med texten. ”Tjena din jävla golbög. Ny månad, ny ränta!” Bredvid texten finns en streckgubbe dinglandes i en galge.

Förra året anmäldes 5.100 fall av övergrepp i rättssak, men många av de mer subtila fallen anmäls aldrig. Ibland klassas anmälningarna också som hot eller misshandel, eftersom kopplingen till ett rättsfall inte stått klar från början. Brotten kan även flätas in i varandra. Ett exempel ur Brå-rapporten: En kvinna misshandlades av sin berusade man, som även hotade att döda henne om hon larmade polisen om att han skulle köra i väg i sin bil. Kvinnan blev på så sätt samtidigt vittne till rattfylleri, offer för misshandel och utsatt för övergrepp i rättssak.

I mål om organiserad brottslighet vill justitieutskottets ordförande, socialdemokraten Thomas Bodström, se ett ökat nordiskt samarbete, så att ett vittne med en hotbild kan erbjudas skydd under en period — en vecka, en månad eller längre tid — i något av våra grannländer.

– Det har flera fördelar. Vi förstår varandras språk, det är väldigt lätt att smälta in jämfört med om man bor i andra länder, det är nära för anhöriga att hålla kontakten och det är inte lika stor kulturkrock, säger han till TT.

Om Bodström blir justitieminister efter valet är det här en prioriterad fråga för honom att ta upp med sina nordiska ministerkolleger.