Aktiespararna vill sparka Refaat

Grundaren Refaat El-Sayed är fortfarande vd och huvudägare.

En mer kommersiell vd. Det är vad Aktiespararnas bolagsbevakare Gunnar Ek vill se i Hebi. Ek beklagar sig över alla förseningar med Hebis nybyggda fabriker i Egypten.

– Hebis lilla ledning i Sverige har inte haft tillfredsställande resurser att sköta bygget, säger Ek och hänvisar till att det har dragit ut på tiden.

– Det har varit våldsamma svårigheter under resan, och Hebis styrelse har inte rätt kompetens att sköta det, säger Ek men erbjuder dock Refaat att fortsätta vara verksam i Hebi som idégivare.

– Han brukar ha många intressanta idéer, säger Ek.

Han tror att Hebi har svårt att locka rätt personer att sitta i Hebis styrelse eftersom vd El-Sayed också är huvudägare.

– Det är ett problem som gör det svårt att hitta kompetens att driva bolaget, säger Ek och förklarar att det inte är många som vill sitta i en styrelse där vd:n även är huvudägare.

– Då vet alla styrelseledamöter att de kan bytas ut när som helst av vd. Styrelsen måste göra som vd säger, säger Ek.

För fyra, fem år sedan behövde Hebi pengar och bad ägarna att betala in mera i en nyemission som väntades inbringa 30 miljoner kronor. Men istället slog Hebi på stort och gick ut och bad ägarna om 450 miljoner kronor. Pengarna skulle Hebi använda till att bygga några fabriker i Egypten.

– Det var oändligt mycket mer än någon hade räknat med, säger Ek. För att få in pengarna skickade Hebi ut nyemissionsprospekt med inbjudan att betala pengarna, inte bara till Hebis befintliga aktieägare utan även till läkare, veterinärer och sjuksköterskor.

– Otroligt mycket folk betalade in stora summor. Tilltron till Refaat har varit mycket stor, säger Ek.

De som betalade in pengar, fick betala 50 öre per Hebi-aktie vars aktiekurs noteras i 5 öre på aktiebörsen NGM i Stockholm där Hebi är börsnoterat. I december var aktiekursen till och med nere i 2 öre.

Efter den stora nyemissionen har Hebi fått in ytterligare 15-20 miljoner kronor till bolaget genom att ge ut så kallade konvertibler till aktieägarna, ett mellanting mellan aktier och obligationer.

– Jag bedömer att det ekonomiska läget för Hebi är ganska ansträngt, säger Ek men garderar sig med han ännu ej sett Hebis bokslut som presenteras senare i februari.

Under Hebis extra bolagsstämma i december var bolagets aktiekurs nere i 2 öre. El-Sayed erbjöd sig då att lägga bud på bolaget, men styrelsen hindrade honom för att det skulle vara ”osolidariskt”. Styrelsen menade att man borde ge chansen åt aktieägarna som köpte Hebi-aktien för 50 öre vid den stora nyemissionen, att vara med på en eventuell framtida kursökning.

Ek bedömer att Hebi nu har ganska lite pengar kvar av de man tidigare fick in. Hebi själva har enligt Ek sedan länge talat om att fabrikerna är färdiga och att försäljningen av produkterna från fabrikerna nu är igång och att Hebi kan börja tjäna pengar.

– Enligt Refaat står Hebi inför mycket gyllene tider, säger Ek.

– Jag hoppas det går vägen för Hebi till slut, säger han. Bolaget har kring 55.000 aktieägare.

– För deras skull hoppas jag att Hebi lyckas. De är ledsna över kursnedgången, säger Ek.

Han anser även att Hebi borde göra en ”omvänd split” vilket innebär att man skulle slå ihop nuvarande aktier till ett färre antal aktier i bolaget så att börkursen per aktie hamnar på en högre nivå, även om bolaget totalt sett får samma värde.

– Som det är nu med en aktiekurs på några ören får man som investerare inget gott intryck av Hebi, säger Ek som också han äger aktier i Hebi om än inte några större belopp.

El-Sayed bjöd in aktieägarna som deltog på Hebis extra bolagsstämma i december att på hans privata bekostnad flyga ner till Egypten för att beskåda Hebis fabriker. Ett förslag på arrangemang för denna resa håller på att utarbetas och ska presenteras för aktieägarna. Ek tycker att det skulle vara spännande att åka med, men kan inte.

– Utifrån min ställning skulle det kunna betraktas som muta, och den situationen vill jag aldrig försätta mig i, säger Ek.

Han hyser dock ingen oro över att Hebis egyptiska fabriker verkligen existerar.

– Det är ingen tvekan om det. Vi har sett bilder på fabrikerna under bolagsstämman, säger Ek och sätter stor tilltro till Hebis auktoriserade revisor som garant för att fabrikerna ej är bokförda till för höga värden i Hebis redovisning, eller att det pågår några oegentligheter i Hebi eller något kriminellt.

Enligt pressmeddelande från Hebi från den 24 januari, har ett ”externt auktoriserat värderingsföretag” värderat Hebis fabriker till nästan en halv miljard kronor mer än vad de är bokförda till, vilket enligt pressmeddelandet även kommer att ligga som grund för redovisning av tillgångarna i Hebis bokföring.

– En lönsam fabrik är ju något helt annat än ett skal utan anställda. Såvitt jag förstår är fabriken igång, säger Ek och anger att enligt El-Sayed och Hebis vice vd Lennart Ericsson är Hebis fabrik kanske världens modernaste för tillverkning av finkemikalier.

– Det kan ju i så fall ge ett värde för fabriken, men man vet inte i vilken utsträckning det är möjligt att sälja fabrikens produkter, säger Ek och nämner att det är ganska hård konkurrens på marknaden för finkemikalier.

– Det finns inte hur många köpare som helst av dessa produkter, och vi vet att de köpare som finns pressar priserna hårt, säger Ek.

Utöver ny styrelse och vd, samt omvänd aktiesplit, rekommenderar Ek att Hebi flyttar sitt huvudkontor till Egypten där bolaget har all sin verksamhet, och kanske även att Hebi skulle börsnoteras i Egypten istället för i Sverige.

Ian Hammar

[email protected]