Regeringens sysselsättningspaket ska ge 55.000 nya jobb och kommer att kosta staten 50 miljarder på två år. Men Affärsvärldens före detta chefredaktörer och även den nuvarande, tycker pengarna kan användas mycket bättre. "Skrota landstinget och bygg järnvägar", tycker Olle Rossander, chefredaktör mellan 2001 och 2002.
Affärsvärldens exbossar sågar jobbpaket

Mest läst i kategorin

I regeringens sysselsättningspaket ingår bland annat 20.000 så kallade plusjobb inom offentlig sektor, som gäller personer som varit arbetslösa i mer än två år. Dessutom får 100.000 ensamföretagare sänkt arbetsgivaravgift under ett års tid om de anställer en person. Jobbpaketet innebär även att nya praktikplatser inrättas i småföretag.
Det slutliga målet är att skapa totalt 55.000 nya jobb under två år. Kostnaden för staten är 50 miljarder kronor. Men bara 3.000 av regeringens 55.000 jobb är en verklig sysselsättningssatsning enligt konjunkturistitutet, och effekten på antalet sysselsatta bara 0,2 procent.
Affärsvärldens chefredaktör och före detta chefredaktörer tycker sig ha mycket bättre idéer om hur 50 miljarder kan spenderas.
Olle Rossander, före detta chefredaktör och sparkad huvudsekreterare i regeringens förtroendekommission, tror på infrastruktursatsningar
– Först skulle jag inte bygga ut järnvägen norr om Sundsvall, eftersom vi har andra behov där folk faktiskt bor. Då har jag ytterligare 50 miljarder, och totalt 100 miljarder att spendera.
– Istället skulle jag bygga en snabbjärnväg mellan Stockholm, Karlstad och Oslo. Oslobanan. Sedan en järnväg som kopplar samman Oslo, Göteborg och Malmö. Sedan Malmö och Stockholm. Det kostar väl 30 miljarder.
Resten av pengarna skulle gå åt till att skrota landstinget.
– Privatisera vården, utbilda folk inom sjukvårdsapparaten, ge startbidrag till nya företag inom vård och utbildning. Skapa jobb gör man inte genom att anställa, det gör man genom att kratta manegen, vilket bland annat innebär att man ser till att infrastrukturen är på plats.
Ronald Fagerfjäll väljer att uteslutande satsa på tjänstesektorn.
– Att skapa nya jobb är väldigt lätt. Se till att införa något slags moms- och skatteavdrag för tjänstesektorn. Industrin rationaliserar med 3–4 procent om året och kommer inte att ha behov av att anställa mer folk. För industrin är heller inte höga skatter för anställda samma problem som för tjänstesektorn. Om vi ska ha samma snabba omvandling som i till exempel USA kan vi inte ha så höga skatter som i dag.
Ebba Lindsö fokuserar på skatter.
– Det första jag skulle göra är att ta bort förmögenhetsskatten vilket skulle ge mer riskvilligt kapital. Sedan skulle jag ta bort 3:12 reglerna som innebär en orättvis beskattning av små och medelstora företag.
– Sedan har vi en dubbelfinansiering av sjukförsäkringssystemet som måste bort. Den arbetsgivaravgift som företagen betalar täcker kostnaden för sjukförsäkringssystemet, men dessutom måste arbetsgivaren betala 15 procent av sjukskrivningskostnaden i all oändlighet. Det innebär att arbetsgivaren blir livrädd för att anställa personer med en sjukdomshistoria, och det får till följd att de svaga slås ut från arbetsmarknaden.
Dessutom anser Ebba Lindsö att regeringen borde ha statsat mer på permanenta lösningar.
– Det här skulle kosta mycket mindre än 50 miljarder kronor det första året och det behövs permanenta lösningar. Det är det som ger riktiga jobb och därigenom skatteintäkter. Vill man spendera mer skulle en sänkning av arbetsgivaravgifterna ge extra skjuts.
Men Thomas Petersohn, nuvarande chefredaktör på Affärsvärlden, tror inte skatterna är det stora problemet.
– Skatter och regelverk i all ära, men problemet med de framtida jobben i Sverige är att svenskarna har en bisarr syn på risktagande. Vi blir nervösa för allt som är det minsta osäkert. Många få unga vågar ens tänka tanken att starta företag.
Rekommendationen är arbetspraktikresor till Asien.
– Vi behöver nya impulser. Egentligen borde vi skicka iväg samtliga 2,5 miljoner svenskar mellan 20 och 39 år på sen studie- och arbetspraktikresa till Shanghai, Hongkong, Peking och ett antal andra kinesiska tilväxtstäder, frivilligt förstås. Varför inte under industrisemestern som ändå lär regna bort. Jag gissar att åtminstone två procent eller 50.000 svenskar kommer att smittas av nybyggarandan och starta företag när de kommer hem.
– Priset blir inte så högt, det blir säkert över till skattesänkningar också.
Fotnot: 3:12-reglerna för fåmansbolag är till för att ägarna inte ska kunna plocka ut hela sin ersättning från företagen som lågbeskattade kapitalinkomster, utan skatta för en del av inkomsterna som lön.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.