När förhandlingarna mellan AstraZeneca och Bristol Myers Squibb avslöjades tidigare i augusti, sa en källa nära bolaget att ”det aldrig fanns någon affär att göra”. Nu visar en ny FT-granskning att parterna bara var dagar från att offentliggöra en 400 miljarder dollar stor sammanslagning innan AstraZenecas styrelse abrupt drog i handbromsen.
Dagar från lansering: så rasade AstraZenecas jätteaffär
Förhandlingarna mellan AstraZeneca och Bristol Myers Squibb hade kommit betydligt längre än vad som tidigare varit känt. Detta enligt en granskning av Financial Times.
Priset var nästan uppgjort, banker arbetade redan med finansieringen, och juridiska rådgivare förberedde avtalshandlingarna inför en planerad lansering i mitten av augusti.
Drömmen om den stora affären
Vd Pascal Soriot hade under 14 år letat efter just ett transformativt förvärv. Detta efter att tidigare ha avvärjt Pfizers uppköpsförsök och köpt Alexion för 39 miljarder dollar.
Nu hade han äntligen hittat en motpart villig att förhandla: Bristol Myers vd Chris Boerner.
Aktien sjönk rejält
Allt rasade när nyheten läckte den 2 augusti. AstraZenecas aktie föll så mycket som 9 procent på en dag, den kraftigaste nedgången sedan 2020 och ett värdetapp på omkring 22 miljarder dollar.
Redan dagen efter beslutade styrelsen att avbryta förhandlingarna helt.
Affären ingen ville ha
Varför drev Soriot en affär marknaden så uppenbart inte ville ha?
Investerarnas kritik var samstämmig och skarp. Markus Manns, portföljförvaltare på Union Investment och AstraZeneca-aktieägare, sa att affären ”varken var strategiskt eller finansiellt vettig” och att den skulle ”störa ett välskött bolag med en full pipeline”.
Lika dålig som FIFA-förslaget
Han gick så långt som att kalla det ”läkemedelsindustrins motsvarighet till FIFA:s privatiseringsmoment”. Det var en referens till det internationella fotbollsförbundets nu övergivna planer på att sälja andelar i VM.
Lucy Coutts, investeringschef på JM Finn, konstaterade torrt att ”BMS aktieägare sannolikt hade blivit vinnarna i varje sammanslagning med AZN”.
Patent var stötestenen
Kärnan i kritiken var Bristol Myers så kallade ”patentklippa”: nästan hälften av bolagets intäkter riskerar att försvinna när patenten för storsäljarna Opdivo och Eliquis löper ut från 2028.
AstraZeneca har redan en av branschens starkaste forskningsportföljer på egen hand, 16 läkemedel som omsatte över en miljard dollar vardera vid slutet av 2025.
Bättre växa organiskt
Det är en siffra bolaget själv väntar sig växer till över 25 till 2030.
Att då ta på sig BMS problem, i stället för att fortsätta växa organiskt eller köpa mindre, lovande biotechbolag, uppfattade många investerare som en oförklarlig risk.
Alltför amerikanskt
Affären väckte också oro i brittiska regeringskretsar över att AstraZeneca, redan alltmer USA-orienterat efter årets börsnotering i New York, skulle flytta tyngdpunkten ännu längre bort från Cambridge.
Soriots motiv tycks i stället ha handlat om skala: en sammanslagning hade lyft den samlade omsättningen till över 100 miljarder dollar och stärkt positionen på den amerikanska marknaden, som redan står för 42 procent av AstraZenecas försäljning.
Vad händer nu?
På kort sikt är affären död. Styrelsens snabba reträtt efter bara ett dygns kraftig kursreaktion signalerar att AstraZeneca inte har någon avsikt att återuppliva just den här specifika sammanslagningen.
Men de bakomliggande drivkrafterna finns kvar. Soriot har i 14 år letat efter ett transformativt förvärv, och Bristol Myers behöver skala för att hantera sin annalkande patentklippa 2028. Ingetdera problem försvinner för att ett enskilt affärsförsök misslyckades.
Måttliga förvärv
Det mer sannolika scenariot är att AstraZeneca i stället återgår till sin tidigare, av investerare uppskattade strategi: fler måttliga, kompletterande förvärv av mindre biotechbolag snarare än en enda jättesammanslagning.
Det är i linje med vad flera aktieägare efterlyste redan under den korta krisen.
Annan friare för Bristol Myers?
För Bristol Myers kvarstår problemet obesvarat. Bolaget kan mycket väl bli en attraktiv måltavla för någon annan köpare, eller tvingas hitta en väg framåt på egen hand innan patenten löper ut.
Och för brittiska politiker, som redan satte samman en särskild arbetsgrupp för att bevaka affären, blir episoden sannolikt ett argument för att hålla ett vakande öga på AstraZenecas framtida strategiska rörelser, i takt med att bolaget fortsätter dra sig allt närmare den amerikanska marknaden.
