ABB nära asbestlösning

Det handlar om en grupptalan som före detta anställda, som ådragit sig asbetsskador under den tid de arbetat på det amerikanska dotterbolaget Cumbustion Engineering och ABB Lummus Global, för mot ABB.

Det nya överenskommelsen innebär att ABB går med på att betala ytterligare 232 miljoner dollar till asbestfonden. ABB hoppas kunna lösa asbestfrågan redan under innevarande år. Det säger John Scriven, chefsjurist för ABB, under måndagens telefonkonferens. Nu ska uppgörelsen tillbaka till konkursdomstolen. Därefter följer en kärandeomröstning och sedan ska målet till distriktsdomstolen.

– Jag tolkar det som att det här är ett stort steg framåt vad gäller lösningen av asbestfrågan. Visst är vi lättade, även om frågan ännu inte är slutgiltigt löst. Men eftersom det handlar om en gemensam plan som alla parter ställt sig bakom bedömer vi det som att sannolikheten är stor att planen blir godkänd, säger Ingalill Östman, informationsdirektör vid ABB Sverige.

Kan du beskriva reaktionerna bland de anställda på ABB Sverige?

– Visserligen har det varit omöjligt att gå och tänka på asbestfrågan dagligen, men vi har levt med det här väldigt länge. Jag tror att de flesta känner att: vad skönt, nu finns förutsättningar för att vi snart kan ägna vår tid kraft åt att göra affärer istället för att oroa oss för rättsprocesser, säger Ingalill Östman.

Många analytiker som följt ABB menar att det överenskomna beloppet på 232 miljoner dollar är lägre än väntat. För en månad sedan skrev Morgan Stanley att de räknade med att bolaget skulle tvingas betala ytterligare 378 miljoner dollar. Kontanttillskottet kommer antingen att tas från tillgångarna från en eventuell försäljning av ABB Lummus Global, eller genom ett direkt tillskott från ABB. Som en följd av den här händelsen kommer ABB att justera det redan publicerade finansresultatet för 2004 för att inkludera hela effekten av den här ändrade planen.

Rekonstruktionen av Combustion Engineering och ABB Lummus Global kommer att behandlas var och en separat. Det innebär också att ABB kan sälja Lummus om asbestfrågan når en lösning.

Asbestproblematiken, som grundlades under Barneviks tid som operativ chef, har förföljt ABB under hela första hälften av 2000-talet. Till att börja med mörkades problemen. ABB-bubblan började spricka i samband med beslutet 1999 om att gå över från europeiska till amerikanska redovisningsregler. Vinstförändringen blev en chock och över en natt försvann nästan halva bolagets redovisade vinst. Det var sannolikt också på grund av att bolaget gick över till amerikanska redovisningsregler som asbest-skeletten i garderoben plockades fram. I årsredovisningen för år 2000 förklarade ABB att teknikkoncernen reserverat ytterligare cirka 700 miljoner kronor för asbestskador. Koncernen hade tidigare reserverat omkring 5,2 miljarder kronor för rättsprocesser rörande asbestskador. ”För närvarande handlar det om 66.000 pågående rättsprocesser”, skrev ABB i årsredovisningen för år 2000.

När asbestoron var som värst under hösten 2002 tangerade ABB tio-kronorsnivån. Det var en nedgång med 90 procent från början av året och bolagets långsiktiga överlevnad ifrågasattes.