60 miljoner upp i rök

Egentligen skulle konkursade Saltöhem AB bygga fyra fastigheter på Saltö i Karlskrona, Blekinge. För att finansiera projektet fick bolaget låna 200 miljoner kronor av Swedbank.

Av lånet spenderade bolaget nästan en tredjedel på helt andra saker.

Enligt konkursförvaltaren Hans Elliot, vid advokatfirman Glimstedt, användes 60 miljoner kronor av lånet till projekt som inte hade någonting med de fyra bostadshusen att göra. Det framgår av Elliots halvårsberättelse som inkom 14 månader efter Saltöhems konkursdag den 24 april i fjol.

Enligt förvaltarberättelsen användes Swedbanks lån på 200 miljoner kronor till lån för andra bolag inom samma koncern som Saltöhem. Därtill spenderade Saltöhem drygt miljontals kronor på förvärv av helt andra fastigheter.

Förutom att miljoner flyttades mellan koncernens olika bolag och spenderades på andra fastigheter så ska miljontals kronor ha använts till att renovera ägarnas privata fastigheter i fina förorter utanför Stockholm. Det gäller Peder Feinberg villa i Djursholm samt Joakim Klingefjords villa på Lidingö. Feinberg har dock tidigare förnekat anklagelser som riktats mot honom om lyxrenovering.

När Saltöhem saknade pengar till 2007-års skatteskuld på drygt 20 miljoner kronor beviljade Swedbank ytterligare ett lån till Saltöhem på 21,6 miljoner kronor. Men året därpå började Saltöhems leverantörsskulder att ticka på och vid konkursdagen var skulderna uppe i drygt 21 miljoner kronor.

Tanken var nu att moderbolaget Nordicum skulle rädda Saltöhem genom en försäljning av systerbolaget Trensum Food AB för 20 miljoner kronor. Pengarna behövdes för att slutföra Saltöhems ursprungliga uppdrag: att bygga fyra bostadshus på Saltö. Men miljonerna som trillade in i kassan räckte inte till.

Saltöhem genomgick en företagsrekonstruktion under hösten 2008, ett halvår senare var konkursen dock ett faktum.

Advokat Hans Elliot konstaterar i förvaltningsberättelsen att bolagets bokföring har varit rörig och full av brister. Inte bara för att affärshändelser inte redovisats i kronologisk ordning, utan även för att dessa har varit dåligt verifierade med underlag. Elliot skriver: ”Bristerna medför att det är svårt att följa den löpande bokföringen och säkerställa att den verkligen är riktig.”