2011-koden

2 svenska orosmoment

Svensk ekonomi väntas fortsätta ånga på under 2011 och företagen har börjat anställa. Ord som tigerekonomi och liknande har börjat användas för att beskriva Sverige. Det finns dock två orosmoment för svensk del; ett inhemskt (bostadsmarknaden) och ett europeiskt (skuldkrisen).

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Mäklarstatistik visade nyligen att priset på en svensk bostadsrätt ökade med i genomsnitt 153 procent 2000-2010 medan en villa blev 72 procent dyrare i genomsnitt. Under samma period steg konsumentprisindex enbart med 16 procent.

Den kraftiga ökningen av det reala priset på bostadsrätter har fått flera ekonomer att oroa sig för att en bostadsbubbla håller på att skapas. Hushållens skuldsättning har ökat i förhållande till den disponibla inkomsten under flera år.

Bankekonomer, finansminister Anders Borg, Riksbankschefen Stefan Ingves och företrädare för Finansinspektionen har sagt att hushållens lånefest inte kan fortgå i all evighet.

Om ett år riskerar den rörliga bolåneräntan ha stigit upp emot 4,5 procent, en tredubbling jämfört med bottennivån för ett knappt år sedan och en dryg procentenhets ökning från dagens nivå.

Även om bostadspriserna inte sjunker
till följd av den högre rörliga låneräntan som reporäntehöjningarna förväntas medföra behöver hushållen lägga en allt större andel av inkomsten på räntor.

Det är svårt att på förhand förutspå vilka effekter de högre räntekostnaderna – och således det lägre konsumtionsutrymmet – skulle få för den ekonomiska aktiviteten.

Även om Sverige inte har några direkta kopplingar till Europas krisdrabbade länder riskerar skuldkrisen att indirekt slå mot Sverige. En av anledningarna är att Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner – och tyska banker sitter på stora mängder grekiska och irländska statspapper.

En förvärrad skuldkris kan således få stor påverkan på den tyska ekonomin. I värsta fall kan omstrukturering av perifiera länders skulder få tyska banker insolventa och i sin tur skapa en global finanskris likt den som uppstod när Lehman Brothers föll 2008.

0 procents chans

Det finns ingen chans att EU skulle tillåta något medlemsland att falla, det skulle vara en för stor prestigeförlust för unionen. EU:s alla räddningsåtgärder ska ses i den kontexten. Politiker har inte heller ansvar över sina egna pengar utan det är skattebetalarna som får stå för notan.

Förvisso har det gnällts från tyskt håll. Men eftersom det är de tyska bankerna som sitter på Svarte Petter (i form av perifiera statspapper) låter inte tyska politiker problemfyllda europeiska länder krascha…

1 djup spricka

Riksbanken förväntas höja räntan vid åtminstone tre eller fyra av sex räntemöten under 2011. Varje möte kommer ytterligare att belysa den djupa sprickan inom direktionen. Framför allt är det Lars EO Svensson som står i polemik med övriga direktionsmedlemmar.

Svensson är en av världens mest framstående och citerade makroekonomer inom penningpolitisk teori. Men han visar samtidigt att teoretisk kunskap och praktiska färdigheter inte alltid går hand i hand. Eller som ordspråket säger: ”He who can, does; he who cannot, teaches”.

1 gemensam nämnare

Vice riksbankschefen Lars EO Svensson, Fed-chefen Ben Bernanke och ekonomipristagaren Paul Krugman är samtliga för en enormt expansiv penningpolitik. Krugman förespråkar även kraftiga finanspolitiska stimulanser vilket renderar stora budgetunderskott.

Trions gemensamma nämnare är Princeton, där samtliga har varit verksamma. Den politik de tre förespråkar har förvisso hjälpt till att dra upp världsekonomin ur dyn. Frågan är vad de långsiktiga konsekvenserna blir av att kraftigt expandera centralbankers balansräkningar genom att köpa upp finansiella tillgångar med nytt kapital.

Trots Feds ultralätta penningpolitik
har den amerikanska bostadsmarknaden ännu inte repat sig. Arbetslösheten har också bitit sig fast på en hög nivå, Obamas expansiva finanspolitik till trots. USA:s statsskuld, som andel av BNP, stiger stadigt.

Under det första halvåret 2011 fortgår Federal Reserves köp av amerikanska statspapper, inom ramen för det andra programmet av kvantitativa lättnader (”QE2”). Detta hjälper till att hålla skenet uppe för den amerikanska ekonomin.

Att förstöra värdet på dollarn och tvinga ned avkastningskrav på finansiella tillgångar känns dock inte som någon långsiktig lösning.

USA hoppas att arbetslösheten under 2011 letar sig nedåt från nuvarande nivå strax under tio procent. I Sverige ser boprisdebatten ut att bli den hetaste ekonomiska frågan i takt med att en oenig Riksbank succesivt höjer räntan. Skuldkrisen och budgetåtstramningar verkar bli den hetaste nöten för euroområdet.

Om ett år har vi svaren på alla dessa frågor. Antagligen kommer 2011 även att bjuda på en rad makroskeenden som inte går att räkna med på förhand. För det enda som är säkert är att inget är helt säkert på förhand…