100 miljoner vill starta eget i Kina

Sedan 1989 har andelen privata företag i Kina fyrdubblats, vilket är ett resultat av den liberalisering av den kinesiska marknaden som inleddes redan 1979. Detta har lett till att 400 miljoner kineser har lyfts ur fattigdom. Detta framkom under ett seminarium om kinesiskt entreprenörskap som hölls av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, i onsdags.

Fortfarande sker en stor del av den ekonomiska aktiviteten i inofficiella företag, det vill säga på den svarta marknaden. Louis Stevenson hävdar att det finns cirka 83 miljoner inofficiella företag i Kina.

Enligt Silvia Schwaag, forskare på ITPS, är entreprenörskapet i Kina först och främst drivet av en tusenårig tradition. Den kinesiska kulturen främjar de som visar framfötterna och är duktiga. Detta kulturella drag har inte decennier av kommunism kunnat rucka på.

Silvia Schwaag ser tre huvudsakliga orsaker till att Kina nu utvecklas från att vara en produktionsplats för utländska företag till att själv utveckla egna produkter och tjänster. Det första är en kraftigt ökad andel satsade resurser på forskning och utveckling. Andelen har ökat från 0,6 procent av BNP 1996 till 1,3 procent 2004. Nästa orsak är humankapitalet. Andelen studenter med högskoleexamen har ökat med 40 procent på tio år. Slutligen pekar Sylvia på det faktum att 170.000 utlandsstuderande har återvänt till Kina. Dessa har fört med sig både kunskap och kapital.

– Det är folk som lyckats bra i arbetslivet i USA, som jobbat i Världsbanken eller på Wall Street men ändå väljer att återvända till Kina, säger Sylvia Schwaag.

Från statligt håll har engagemanget för entreprenörskap länge varit svalt. Men intresset för nystartade företag har ökat allt eftersom tillväxten i vissa regioner visat sig vara styrd av andelen egenföretagare, menar professor Jian Gao från Tsinghua University i Peking.

Graden av entreprenörskap varierar kraftigt i de olika regionerna av Kina. Enligt Jian Gao är det svårt att se något mönster i vad som driver entreprenörskapet i Kina. Det uppstår i både fattiga och rika regioner. Jian Gao pekar dock på ett tydligt samband med ekonomisk tillväxt och entreprenörskap.

Professor Jian Gao skiljer på entreprenörskap som uppstår utifrån att individen ser en möjlighet att göra affärer och den som uppstår på grund av brist på arbetstillfällen. Enligt Gao ökade andelen som startar företag för att de ser möjligheter från 40 procent till 47 procent mellan 2002 och 2003.

Enligt Louis Stevenson har regeringen än så länge inte infört några officiella entreprenörskapsprogram. Däremot uppmuntras kineserna genom propaganda att starta eget, berättar Lois Stevenson.

Det stora hindret för kinesiska entreprenörer är finansiering. Bankväsendet är statsstyrt och stelbent och riskkapitalmarknaden är ännu i sin linda. Många kineser som prövat lyckan utomlands återvänder med kapital och går in som affärsänglar i nystartade bolag. Ett problem med dessa är att de ofta är kortsiktiga, anser Silvia Swaag. Hon menar att de vill ha snabb avkastning och tittar därför i allt för stor utsträckning på små och medelstora företag som redan har en verksamhet och är redo att ta nästa steg. Det lämnar entreprenörerna som fortfarande är på idéstadiet utan kapital.

Ytterligare ett problem i Kina kan vara det faktum att utvecklingen fortfarande är styrd uppifrån. Staten har tydliga mål och åsikter om vad som är viktigt att satsa på. Detta präglar enligt Lois Stevenson vilken typ av företag som får lån och därmed kan utvecklas. Enligt Stevenson är servicesektorn starkt eftersatt eftersom regeringen satsat på export. En risk med myndigheternas styrning är att näringslivet riskerar att inte bli tillräckligt diversifierat.

Enligt professor Zhong-Ming Wang från Dean School of Management i Peking är det viktigt att de kinesiska företagen har ett globalt fokus. Med det menar han inte att de nödvändigtvis måste satsa på export, men att de måste jämföra sig med internationella företag när det gäller kvalitet, utseende och marknadsföring.

– Det är enda sättet att lyckas i Kina, säger han.

Orsaken till detta är att konkurrensen från de internationella bolagen är knivskarp och att kineserna efterfrågar västerländska varor i hög grad. Till och med den lokala tebranschen är utsatt för internationell konkurrens. De utländska bolagen har produktion i landet och kan därför producera till samma låga pris. Därför måste de kinesiska bolagen likna de västerländska. De bolag som följer den strategi som professor Wang förespråkar har även haft lättare att få lån, vilket tyder på att det är den typen av strategier kinesiska myndigheter uppmuntrar.

Professor Wangs akademiska syn på vilken strategi de kinesiska bolagen ska välja är nog ganska typisk för Kina menar Louis Stevenson. Kineserna vill gärna ha tydliga modeller, säger hon.

Vet inte entreprenörerna själva vad som efterfrågas på gatan bättre än akademikerna?

– Förmodligen, säger Louis Stevenson.