100 miljarder att investera

Svenska riskkapitalbolag förvaltar 100 miljarder kronor mer än de investerat – inte för att de blivit fler, utan för att fonderna blivit större. Det har branschorganisationen Svenska Riskkapitalföreningen räknat ut.

Men pengarna kommer inte entreprenörerna till del.

– Det råder en försiktighet i branschen. Företag och investerare har längre beslutsprocesser i dag, säger Marie Reinius som är vd på Svenska Riskkapitalföreningen.

Hon får medhåll av Hans Otterling, genral partner på Northzone Ventures som förvaltar motsvarande 3,5 miljarder kronor i Norden.

– Riskkapitalbranschen upplever en kontraktion just nu. Det finns kanske fem bolag kvar i Norden som är hyfsat aktiva i venture-faser. Förutom Northzone Ventures är det Capman, Innovationskapital, Nordic Venture Partners och finska Eqvitec. Scope har tagit in pengar till en ny fond nyligen.

Marie Reinius konstaterar att svenska riskkapitalbolag börjat investera allt mer i redan etablerade bolag.

– Allt eftersom fonderna blir större rör de sig uppåt i värdekedjan.

Dels är risken lägre, dels blir det inte lika mycket jobb att hålla reda på entreprenörerna.

– Management kan bara hantera ett visst antal investeringar.

Dessutom återinvesterar riskkapitalbolagen en allt större andel av det förvaltade beloppet, istället för att ge nya förmågor chansen.

Det blir svårare för nya företag att hitta riskkapital. De som redan fått kan däremot räkna med mera.

– Är affären sund så återinvesterar riskkapitalbolagen naturligtvis. Skulle riskkapitalbolaget inte klara av att återfinansiera en sund affärsmodell så går frågan vidare till banken, som i sin tur letar upp ett annat riskkapitalbolag.

Inflationen sjunker, detaljhandeln minskar, priset på konsumentvaror sjunker. Ändå drabbas inte typiska riskkapitalbranscher som it och miljöteknik, eller ict och cleantech som riskkapitalisterna föredrar att kalla det. Företagen säljer till andra företag, om de säljer något alls.

– De flesta investeringar handlar om produkter som ska ut på marknaden fyra, fem år framåt i tiden, säger Hans Otterling.

Finanskrisen och lågkonjunkturen gör att bankerna inte längre litar på varandra. En förtroendeknut låser kreditmarknaden. Men riskkapitalmarknaden lider inte av någon brist på förtroende.

– Nej, absolut inte, säger Marie Reinius.

– Riskkapital är långsiktigt. Riskkapitalbolagen har noggrant gått igenom sina investeringar. De håller fast vid sin analys.

En typisk investering löper över fyra, fem år. Sedan är det dags att sälja, för att frigöra kapital till nya investeringar. Det går trögt.

– Just nu är det ingen exitmarknad, säger Marie Reinius.

Det bekymrar inte Northzone Ventures.

– Vi funderar inte på hur vi ska göra exit. Har bolaget bra potential och bra entreprenörer så kan det bli stort och lönsamt på lång sikt, säger Hans Otterling.

Riskkapitalbolagen får det svårare att bli av med gamla investeringar, precis som entreprenörerna får svårare att få gehör för sin egen värdering av verksamheten.

Till skillnad från entreprenörerna, kan riskkapitalbolagen be sina investerare om mer tid, hellre än att tvingas sälja till underpris.

– De som investerar nu ser naturligtvis möjligheter att gå in på en rimligare nivå.

Många svenskar riskerar att bli arbetslösa när varslen ökar bland de stora arbetsgivarna. Det innebär också en öppning för entreprenörer och riskkapitalister.

– Företagen hittar personal lättare, säger Hans Otterling.