Annons

Annons

Island.jpg

Länderna som toppar indexet över delningsekonomin är små turistekonomier med Island i spetsen. I Sverige toppar Åre listan över kommuner med flest delade bostäder. Foto: Pixabay.

Boende och turism driver delningsekonomin

I två år har tankesmedjan Timbro kartlagt delningsekonomin i världen. Island är hetast, och ett svenskt index med fokus på boende och vilka kommuner som har mest uthyrning via Airbnb visar att Åre och Tanum toppar listan, medan många bruksorter befinner sig i botten.

I två år har en grupp forskare på uppdrag av tankesmedjan Timbro kartlagt delningsekonomin i världen. Resultatet har blivit världens första index över delningsekonomin i sammanlagt 213 länder.

– Det är det första globala indexet, säger forskningsledaren Alexander Funcke, doktor i matematik och verksam vid University of Pennsylvania.

En delundersökning i den större kartläggningen visar vilka kommuner på den svenska bostadsmarknaden som är hetast när det kommer till att dela och hyra ut bostäder via delningstjänsten Airbnb.

Annons

Annons

– Ett antal mindre kommuner har högre utbud än storstadskommunerna. Det handlar om populära besöksdestinationer som Åre, Gotland och Båstad, säger Alexander Funcke.

Störst boendedelning har turistkommuner och kommuner i Stockholmstrakten. Längst ned i rankningen finns bruksorts- och glesbygdskommuner som Hallstahammar, Fagersta och Lycksele. Bor man i Åre är sannolikheten dubbelt så stor att man hyr ut sitt boende som om man bor i Stockholm.

Resultatet visar att ett antal mindre kommuner uppvisar högre delningsekonomisk aktivitet än storstadskommunerna. Det kan sannolikt förklaras av att de högst rankade kommunerna är populära besöksdestinationer i Sverige.

Det är hälften så sannolikt att en malmöit hyr ut sitt boende på Airbnb som att en stockholmare gör det. Men bor man i Åre är sannolikheten dubbelt så stor att man hyr ut boendet som den som bor i Stockholm, konstaterar rapporten.

“Ett antal mindre kommuner uppvisar högre utbud än storstadskommunerna, det handlar främst om populära besöksdestinationer. Det bör dock påpekas att detta inte betyder att det observerade utbudet löpande möts av en motsvarande grad av efterfrågan. Till exempel kan man anta att efterfrågan på Airbnb på Gotland och i Båstad är större under sommaren, medan den är större i Åre under vinterhalvåret. I vilket fall talar resultatet för att delningsekonomin bidrar till att skapa nya möjligheter på både utbuds- och efterfrågesidan även utanför storstäderna”, konstaterar forskarna i rapporten.

Timbro Sharing Economy Index (TSEI) är en rapport över delningsekonomins globala storlek. Indexet har tagits fram under två års tid av forskare vid University of Pennsylvania, Lunds universitet och Entreprenörskapsforum.

Det är den första globala kartläggningen av delningsekonomins storlek som inte bara utgår från uppskattningar och opinionsundersökningar. Forskarna har analyserat hur mycket webbtrafik de företag som klassas som delningsekonomitjänster har.

De har även med hjälp av en så kallad skrapning räknat antalet annonser som ligger uppe över hela världen för företag som Airbnb och Homeaway. Totalt har 286 företag kartlagts varav 23 också har skrapats.

Vart tredje delningsekonomiföretag erbjuder boendetjänster. Det största företaget som forskarna har kartlagt är Airbnb som har 1,5 miljoner personer som erbjuder tjänster varje vecka.

Island presterar bäst sett till länderna som helhet när det kommer till delningsekonomi, och toppar listan följd av Turks- och Caicosöarna på andra plats och Malta på plats tre. Här delar man gärna sin bil med andra, eller hyr ut sitt boende.

Sverige kommer först på plats 42 efter både Danmark som ligger på åttonde plats och Norge som återfinns på plats 16.

– Länderna som toppar indexet är små turistekonomier, säger Alexander Funcke när rapporten presenteras på ett seminarium under måndagen.

Boendetjänster är också dominerande i länder som har en hög delningsekonomisk aktivitet.

I huvudrapporten om Timbro Sharing Economy Index visas att länder med högre regleringsbörda inte typiskt har en större delningsekonomi. Detta går emot en vanlig föreställning om att delningsekonomitjänster främst tjänar till att undvika lagar och regler.

“En ibland framförd uppfattning är att delningsekonomin verkar under andra förutsättningar än den traditionella ekonomin. Men våra resultat tyder på att avregleringar, stärkt rättsväsende och skydd för den privata äganderätten är åtgärder som kan förväntas främja inte bara den traditionella ekonomin utan även delningsekonomin”, skriver forskarna.

Studien visar att delningsekonomin är större där rättsväsendet och den privata äganderätten är starkare och där ekonomin är mindre reglerad. En förutsättning för att människor ska kunna dela med sig, låna och hyra ut är att man från början är överens om vem som äger vad och litar på att äganderätten och avtal som bygger på densamma respekteras och upprätthålls.

När en rad andra faktorer (BNP per capita, åldersstruktur, utbildning och tillgången på snabbt internet) beaktas, visar det sig att den enskilt viktigaste faktorn för delningsekonomins storlek är tillgången till snabb internetuppkoppling (256 kbit/s eller snabbare nedladdning) i ett land. Ju större bredbandstillgång, desto större är delningsekonomin.

Rapportens definition på delningsekonomi gör att företag som Airbnb, Uber och Lyft klassas som delningsekonomitjänster.

Totalt har över 4 600 företag klassificerats i studien, varav 286 ansågs vara delningsekonomitjänster. Sammanlagt 213 är länder inkluderade i undersökningen.

De högst placerade kommunerna

1. Åre
2. Tanum
3. Sotenäs
4. Solna
5. Båstad
6. Vaxholm
7. Gotland
8. Borgholm
9. Simrishamn
10. Stockholm
11. Orust
12. Strömstad
13. Tjörn
14. Värmdö
15. Härjedalen
16. Mörbylånga
17. Älvdalen
18. Nacka
19. Lysekil
20. Öckerö

De högst placerade länderna

1. Island
2. Turks- och Caicosöarna
3. Malta
4. Montenegro
5. Nya Zeeland
6. Kroatien
7. Färöarna
8. Danmark
9. Aruba
10. Irland
16. Norge
42. Sverige

Källa: Timbro Sharing Economy Index.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bildspel Finansdagen – Fullsatt Grand Hôtel om hållbar finans

Göran Persson, styrelseordförande Swedbank. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
”Den ekonomiska hållbarheten hänger ihop med den sociala och miljömässiga hållbarheten”, sa Göran Persson från scen, som i vanlig ordning talade fritt utan manus. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen – mingel. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Marie Baumgarts, hållbarhetschef SEB. Stefan Sigemo/PWC.
SEB:s hållbarhetschef Marie Baumgarts varnar i sin dragning för att finansbranschen inte till fullo har ”prisat in” klimatets framtida utmaningar och kostnader. Av den anledningen kan finansbranschen ha en mycket stor klimatskuld, som långt ifrån alla i finansbranschen förstår eller tar hänsyn till. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Spontana möten under Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Spontana möten under Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Angelica Berg, hållbarhetschef, PWC. Stefan Sigemo/PWC.
PWC:s hållbarhetschef Angelica Berg konstaterar från scen att hållbarhet tidigare har setts som en kostnad och motpol till lönsamhet, vilket inte alls stämmer idag.
Mer mingel på Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Mer mingel på Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
På den amerikanska marknaden är AI en självklar del av beslutsstödet. I Sverige däremot är det bara 40 procent av storbankerna som implementerar AI just nu. Siffran är låg och tempot måste upp, anser Maria Mähl, Nordenchef på specialistföretaget Arabesque
På den amerikanska marknaden är AI en självklar del av beslutsstödet. I Sverige däremot är det bara 40 procent av storbankerna som implementerar AI just nu. Siffran är låg och tempot måste upp, anser Maria Mähl, Nordenchef på specialistföretaget Arabesque. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
En gång i tiden var hållbarhet en kostnad, sedan blev det compliance, men nu ska hållbarhet skapa värde. Det passar Alecta bra, berättade Alectas vd Magnus Billing från scenen och fortsatte: ”Nyckeln till hållbara investeringar är långsiktighet och transp
En gång i tiden var hållbarhet en kostnad, sedan blev det compliance, men nu ska hållbarhet skapa värde. Det passar Alecta bra, berättade Alectas vd Magnus Billing från scenen och fortsatte: ”Nyckeln till hållbara investeringar är långsiktighet och transparens. Och givet hur vårt kassaflöde ser ut – i ett företag där den sista pensionsutbetalningen nu är planerad till 2080-talet – blir det ingen konflikt i att maximera avkastningen och samtidigt vara hållbara.” Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen anordnades i år för 17:e gången. Arrangör: PWC. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen anordnades i år för 17:e gången. Arrangör: PWC. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen konstaterade att marknadsekonomin – trots 100 år av ökat välstånd - misslyckats i just hållbarhetsarbetet. ”På så sätt kan man säga att marknadsekonomin är en bra tjänare men dålig herre, som inte förmått h
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen konstaterade att marknadsekonomin – trots 100 år av ökat välstånd - misslyckats i just hållbarhetsarbetet. ”På så sätt kan man säga att marknadsekonomin är en bra tjänare men dålig herre, som inte förmått hantera utmaningar med koppling till hållbarhet. I företagens arbete är tidshorisonten typiskt sett för kort, medvetenheten om de negativa effekterna för dålig och informationsunderläget för stort.” Foto: Stefan Sigemo/PWC.

Annons