Efter ett antal år med mycket låga räntor fördubblades de rörliga bolåneräntorna under 2022. Samtidigt steg bankernas finansieringskostnader än snabbare. Därmed ökade finansieringskostnaden mer än utlåningsräntorna. Det resulterade i att bruttomarginalen på bolån sjönk. Denna utveckling fortsatte under det fjärde kvartalet där bankernas finansieringskostnad fortsatte stiga snabbare än de rörliga bolåneräntorna. Det skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

FI konstaterar att om bolånetagare skulle byta bank skulle det sannolikt leda till lägre genomsnittliga bolåneräntor. Myndigheten påminner också om att det är viktigt att fundera över sin inlåningsränta och jämföra villkor mellan olika banker.

FI publicerar bruttomarginalen på rörliga bolån som ett av flera verktyg som konsumenter kan använda vid förhandlingar om bolåneräntan.

FI:s modell för att beräkna bruttomarginalen utgår från marknadsräntor på säkerställda obligationer och referensräntan Stibor. Under året har bankernas inlåningsräntor inte ökat lika mycket som marknadsräntorna. Därmed har bankernas inlåningsmarginal och räntenetto ökat, vilket inte syns i vår modell.

Bankernas räntenetto påverkas dessutom av mer än vad bankerna tjänar på sina bolån. Räntenettot är skillnaden mellan bankernas totala räntekostnader för finansieringen och deras totala ränteintäkter från utlåningen. Bolånen är en stor del av utlåningen men även lån till företag och annan utlåning ingår.

FI har ett nytt uppdrag från regeringen för 2023 som bland annat innebär att hitta vägar för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden. Som en del i detta arbete kommer myndigheten att se över metoden för vår beräkning av bruttomarginalen.