Revisionspliktens avskaffande är en förändring som påverkar aktiebolag och revisorer och bolagens intressenter samt myndigheter. De närmast berörda myndigheterna är Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har betonat att reformen leder till minskade skatteintäkter och ökad ekonomisk brottslighet. Reformen har inte följts upp av regeringen. Kunskapen om reformens effekter samt konsekvenser för berörda myndigheter är begränsad. Mot den bakgrunden granskar Riksrevisionen i vilken utsträckning avskaffandet av revisionsplikten har motsvarat de förväntningar som knöts till reformen och vilka reformens konsekvenser blev för de närmast berörda myndigheterna.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Granskningen syftar till att undersöka om regeringens avsedda effekter med reformen för berörda aktiebolag har infriats och om reformen har medfört oavsedda effekter för berörda myndigheter. I detta ingår också att undersöka vilka åtgärder Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket har vidtagit för att motverka oavsedda effekter.

Bakgrund:

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades i Sverige 2010 och omfattade drygt 70 procent av aktiebolagen. Reformen syftade till att minska företagens administrativa kostnader genom att företagen får välja att köpa de revisions- och redovisningstjänster som de anser sig behöva. Avskaffandet av revisionsplikten innebär att revisionen är frivillig för de aktiebolag som inte överstiger mer än ett av följande tre delvärden: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller tre anställda. Sedan dess har många aktiebolag valt bort revision samtidigt som allt fler väljer att driva egna företag i denna form.