Anna Palmérus, konkursexpert på Vinge

Förra veckan kom statistik från flera olika instanser om att konkurserna ökade dramatiskt i november och kommer att fortsätta öka framöver. Är det från väldigt låga nivåer, eller är det en konkursvåg på riktigt?
– Ökningen av antalet konkurser under den dryga senaste månaden sker från mycket låga nivåer såväl vad avser antalet konkurser, som omfattningen av verksamheten i de bolag som försatts i konkurs. Nu ser vi dock tecken på ett trendbrott såväl vad gäller antalet konkurser, som omfattningen av verksamheten i de bolag som försätts i konkurs. Även om majoriteten av de konkursdrabbade bolagen fortfarande inte har någon egentlig verksamhet att tala om börjar vi nu även se konkurser bland bolag med mer betydande omsättning och antal anställda. Bilden skiljer sig dock betydligt åt mellan olika delar av landet och mellan olika tidsperioder. Någon enhetlig bild av att detta är början på en ”våg av konkurser” ser vi därför inte än.

Vad är utmärkande för höstens konkursansökningar? Det främsta skälet?
– Vi har under året sett ett skifte mot mer strukturellt betingade orsaker till obestånd, såsom stora prisökningar, förändrat konsumentbeteende med mera.

Det nya regelverket för rekonstruktioner som infördes i somras, hur påverkar det?
– Det är ännu för tidigt för att utvärdera vilken genomslagskraft och effekt som den nya lagen om företagsrekonstruktion kommer att ha långsiktigt, då lagen endast har varit ikraft i drygt fyra månader. Det är dock positivt att ett inte obetydligt antal företag med ekonomiska bekymmer – på denna ändå korta tid – har valt att pröva de möjligheter som den nya lagen ger genom att ansöka om rekonstruktion. Såvitt känt har mellan 30-40 ansökningar lämnats in än så länge. Erfarenheten från dessa ansökningar är att en praxis avseende tillämpningen av den nya lagstiftningen behöver växa fram, exempelvis vad gäller tillämpningen av det så kallade livskraftstestet samt vilka krav som ska ställas på en rekonstruktör. Redan nu står det dock klart att det är önskvärt att regeringen använder den möjlighet de har att koncentrera företagsrekonstruktionsmålen till några få tingsrätter. Ett företagsrekonstruktionsmål ställer höga krav på ekonomiska och affärsmannamässiga överväganden såväl på gäldenärsbolaget som rekonstruktören och domstolen. Det hade därför varit önskvärt att kunna bygga upp en specialistkunskap vid några av landets tingsrätter.

Har ni resurser för att hantera allt fler konkurser eller behöver ni nyanställa?
– Arbetet med såväl konkurser som rekonstruktioner och rådgivning inför potentiellt obestånd kräver en gedigen, bred affärsjuridisk kunskap och erfarenhet för att du ska vara en bra rådgivare, förvaltare eller rekonstruktör. Mot denna bakgrund har alla våra anställda som arbetar med denna typ av ärenden även en betydande verksamhet inom andra affärsjuridiska områden. Detta innebär att vi har kunnat behålla och även kompetensutveckla våra anställda som arbetar med denna typ av ärenden under de senaste åren, trots en lägre nivå av rent obeståndsrättsliga ärenden. Vi ser därför i dagsläget inte något behov av att nyanställa.

Jonas Premfors, ansvarig för DLA Pipers rekonstruktions- och obeståndsgrupp

Förra veckan kom statistik från flera olika instanser om att konkurserna ökade dramatiskt i november och kommer att fortsätta öka framöver. Är det från väldigt låga nivåer, eller är det en konkursvåg på riktigt?
– Det är absolut från låga nivåer men det finns ändå starka skäl att tro att vi står inför en påtaglig ökning av antalet konkurser. Många verksamheter går betydligt sämre än tidigare när konsumenterna nu håller hårdare i plånboken, inte minst när det handlar om sällanköpsvaror såsom möbler, fordon, dyrare hemelektronik med mera. Vidare har det i vart fall i delar av byggbranschen upplevts en drastiskt minskad efterfrågan, något som direkt märks i underleverantörsledet. Därtill kommer nästkommande års återbetalningskrav avseende de statliga förmåner som lämnades under pandemin; många bolag ser redan nu att de inte kommer att klara av återbetalningarna varför man begär bolaget i konkurs för att till exempel minska risken för personligt ansvar.

Det nya regelverket för rekonstruktioner som infördes i somras, hur påverkar det?
– Hittills har vi sett väldigt få företagsrekonstruktioner enligt den nya lagen. Min uppfattning är att antalet företagsrekonstruktioner kommer att blir färre än tidigare, inte minst då det nu ställs betydligt större krav på de bolag som ansöker om företagsrekonstruktion samt även större krav på rekonstruktörerna. En konsekvens av detta lär sannolikt bli att de bolag som väl kommer igenom nålsögat kommer att vara av högre kvalitet och att andelen lyckade rekonstruktioner kommer öka jämfört med tidigare.

Har ni resurser för att hantera allt fler konkurser eller behöver ni nyanställa?
– DLA Piper har under flera decennier arbetat intensivt med rekonstruktions- och obeståndsjuridik varför vi oavsett konjunktur har valt att upprätthålla och utveckla såväl kompetens som personalresurser inom området. Så absolut, vi har definitivt en organisation som kan hantera såväl stor volym som de mest komplexa uppdragen på marknaden.

Erik Lingsell, ordförande för Lindahls kompetensgrupp för insolvens & rekonstruktion

Förra veckan kom statistik från flera olika instanser om att konkurserna ökade dramatiskt i november och kommer att fortsätta öka framöver. Är det från väldigt låga nivåer, eller är det en konkursvåg på riktigt?
– Det är ökningar från väldigt låga nivåer. De senaste åren har det varit osedvanligt få konkurser i Sverige vilket medför att alla statistiska jämförelser i procent lätt kan tolkas som att en konkursvåg sköljer in över landet. Samtidigt ser vi en ökning i antal och kanske framför allt att det är alltfler verksamhetsdrivande bolag som försätts i konkurs.

Vad är utmärkande för höstens konkursansökningar?
– Sett från vårt perspektiv skulle en utmärkande detalj kunna vara att det finns så få gemensamma nämnare i de större konkurser som byrån fått sedan sommaren. Det verkar som att konjunkturen slår över alla branscher.

Det främsta skälet?
– Även här är det lite svårt att sätta fingret på en gemensam nämnare utan det verkar snarare röra sig om att ett antal parametrar samspelar och när ett bolag kryssat i tillräckligt många av dessa nitlotter så har man passerat ”point of no return”. Det minskade köptrycket från konsumenter, energipriser, återbetalning av kortidspermitteringsstöd, transportpriser, inflationen i stort, förseningar med projekt och kreditförluster är faktorer som ofta samverkar och där bolag som relativt samtidigt drabbas av flera av dessa faktorer har fått det kämpigt.

Det nya regelverket för rekonstruktioner som infördes i somras, hur påverkar det?
– Jag tror inte det påverkar antalet konkurser särskilt mycket. En av ändringarna är det skärpta livskraftstesten vilket innebär att bolag som inte kan uppvisa livskraft inte ska bli föremål för rekonstruktion. Dessa bolag försattes ändå i konkurs i slutändan även enligt tidigare regelverk men först efter ett rekonstruktionsförfarande till mycket begränsad nytta och glädje för borgenärerna (och övriga intressenter).

Har ni resurser för att hantera allt fler konkurser eller behöver ni nyanställa?
– Advokatfirman Lindahl är en byrå som alltid haft en stark organisation på insolvenssidan och vi har inte gjort några nedskärningar under perioder då det skett färre konkurser. Med det sagt upplever vi att vi redan har en organisation som är väl rustad för en eventuell ökning. Vi arbetar löpande med att rekrytera nya drivna medarbetare, inom samtliga områden, för att alltid vara redo att möta våra klienters och marknadens behov.