Riksgäldens prognos var ett underskott på 12,0 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på att lån i utländsk valuta till Riksbanken refinansierats tidigare än beräknat samt utlåning till Svensk Exportkredit AB. Skatteinkomsterna utvecklades i linje med prognos. Det skriver Riksgälden i ett pressmeddelande.

Det primära saldot blev 4,6 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Skatteinkomsterna var 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Samtidigt var utbetalningar till kommunerna 2,5 miljarder kronor högre till följd av ett extra stöd för att stärka välfärden, vilket beslutades av Riksdagen den 19 februari efter ett utskottsinitiativ. Därutöver var utbetalningarna högre från bland annat Kammarkollegiet och universiteten.

Den ekonomiska nedgången på grund av utbrottet av covid-19 bedöms få tydligare genomslag på statens budgetsaldo från och med april månad.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 27,3 miljarder kronor högre än beräknat, vilket beror på tillfälligt högre utlåning till Riksbanken och utlåning till Svensk Exportkredit AB. Lån i utländsk valuta till Riksbanken motsvarande 20,5 miljarder kronor som förfaller i april refinansierades redan i mars. När det ursprungliga lånet förfaller i april kommer utlåningen till Riksbanken att minska med samma belopp. Svensk Exportkredit AB lånade 10,0 miljarder kronor, inom sin låneram på 200 miljarder kronor.

Räntebetalningarna på statsskulden var 1,8 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror på lägre kursförluster vid obligationsbyten i svenska kronor än beräknat.

För tolvmånadersperioden till och med mars 2020 visade statens betalningar ett överskott på 64,0 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 118 miljarder kronor i slutet av mars.