Skillnaden mot prognosen beror främst på högre skatteinkomster samt lägre betalningar från myndigheter än väntat. Dessa effekter motverkades delvis av utbetalningar av elstöd till företag. Det skriver Riksgälden i ett pressmeddelande.

Det primära saldot var 14,2 miljarder kronor högre än prognosen. Skatteinkomsterna var cirka 5 miljarder kronor högre än beräknat. Vidare var betalningar från myndigheter sammanlagt omkring 3 miljarder kronor lägre än väntat.

Därutöver stärktes det primära saldot även med 10 miljarder kronor som följd av en överföring från Svenska kraftnäts konto i Riksgälden. Pengarna ska användas för utbetalning av elstöd till företag.

Under månaden har endast omkring 4 miljarder kronor utbetalats, vilket innebär att det primära saldot har påverkats positivt med 6 miljarder kronor netto. Riksgälden har i sin prognos räknat med att utbetalningarna av elstöd till företag skulle ske i augusti, och då med sammanlagt 30 miljarder kronor. I takt med att Skatteverket behandlar ansökningar kommer mer elstöd att betalas ut.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 7,6 miljarder kronor högre än prognosen. Det beror främst på överföringen på 10 miljarder kronor från Svenska kraftnäts konto till det primära saldot avseende utbetalningar av elstöd till företag. Överföringen är neutral för budgetsaldot då den minskar inlåningen från Svenska kraftnät samtidigt som den stärker det primära saldot.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med juli 2023 visade statens betalningar ett överskott på 79,1 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 009 miljarder kronor i slutet av juli.