Att Riksbanken har höjt räntan snabbt och stadigt för att få stopp på inflationen borde ha lett till en dämpning av ekonomin eller till och med en lågkonjunktur. Trots det är arbetsmarknaden fortfarande stark och exportindustrin ångar på.

Något som förbryllar många experter. Lars Jonung, professor emeritus vid Lunds universitet, är en av dem. I en intervju med SvD säger han att risken för lågkonjunktur har ökat markant eftersom vi ännu inte har sett slutet på räntehöjningar från Riksbanken

Nationalekonomen anser att Riksbanken under de senaste tio åren har haft för låg ränta och därför måste fortsätta att systematiskt höja räntan under den närmaste tiden för att hinna ikapp USA:s räntebana.

Amerikanska Federal Reserves ränta ligger i spannet 5,25–5,5 procent, Riksbankens styrränta ligger på 3,75 procent. Lars Jonung utesluter inte att Riksbanken också måste höja räntan till runt 5 procent.

– Ja, om Riksbanken menar allvar med sin nya oro för den svaga kronan kan vi inte avvika alltför mycket från Fed. Om Riksbanken avviker från det internationella ränteläget genom en lägre svensk ränta får vi högre inflation än i omvärlden och en fortsatt kronförsvagning, säger han till SvD.

– Vi bör acceptera att vi går från en lågräntemiljö till en högräntemiljö med permanent högre räntor än vi har haft de senaste tio åren.