SCB
SCB: Sveriges ekonomi på tomgång
De flesta indikatorer pekar sidledes vilket innebär att tillväxten i den svenska ekonomin är obefintlig eller svag. Det skriver Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande.
Rekordstor minskning av mängden sålda livsmedel
Räknat i pengar ökade försäljningen av livsmedel i fjol mer än något tidigare år på 2000-talet. Men räknat i volym minskade försäljningen mer än något annat år, visar ny statistik från SCB.
Mer godis och mindre grönsaker – så handlade vi under 2022
Vi handlade mindre mat men för mer pengar under 2022, visar SCB:s årliga rapport om livsmedelsförsäljningen. Räknat i volym minskade försäljningen av fisk samt kaffe, te och chokladdryck allra mest.
Vissa tecken på avmattning på arbetsmarknaden
I augusti 2023 var 5 297 000 sysselsatta, icke säsongrensat. Tidsbegränsat anställda minskade med 112 000 till 705 000 personer, jämfört med augusti 2022. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 133,1 miljoner timmar per vecka. Antalet arbetslösa ökade med 72 000 och uppgick till 444 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 7,7 procent, en ökning med 1,1 procentenheter.
Matpriserna sjunker lite mer än vanligt
Matpriserna sjunker igen, visar SCB:s Konsumentprisindex för augusti. Prisnedgångarna är relativt små men breda. Bland varugrupperna stiger bara priserna på sötsaker och glass.
Så har det gått för försäkrings- och tjänstepensionsföretagens kapitalplaceringar
Under andra kvartalet 2023 ökade marknadsvärdet på försäkrings- och tjänstepensionsföretagens placeringstillgångar till 6 950 miljarder kronor, detta från 6 762 miljarder kronor för föregående kvartals slut.
SCB: Nedgång i BNP andra kvartalet 2023
Sveriges BNP minskade med 0,8 procent under andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Nedgången förklaras framför allt av minskad varuexport och lagerinvesteringar. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2022 minskade BNP med 1,0 procent.
SCB: Högt sparande och låg upplåning
Hushållens likvida sparande uppgick till 114 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. Det är 67 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Samtidigt var den årliga tillväxttakten för hushållens lån 1,3 procent.
SCB: Svensk ekonomi krymper
Hushållen är fortsatt pressade efter ett och ett halvt år med kraftiga prisökningar, vilket påverkat konsumtionen som är fortsatt svag. Både BNP-indikatorn och SCB:s konjunkturklocka visade på svagare ekonomisk aktivitet i juni 2023. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
Så här ser Sveriges typiska toppinkomsttagare ut
En 48-årig högutbildad gift man, född i Sverige, bosatt i Stockholm och med jobb som verkställande direktör. Så ser den typiske toppinkomsttagaren ut.
Rekordförsäljning av bostadsrätter förra året
Det såldes bostadsrätter i Sverige för 469 miljarder kronor förra året, vilket är ett nytt rekord enligt Statistiska centralbyrån, SCB.
Tillväxttakten på utlåning till hushåll fortsätter att avta
Den årliga tillväxttakten för hushållens lån har fortsatt att bromsa in och för bostadslån från MFI var den 2,0 procent i maj. Även tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag mattades av. Snittlåneräntorna fortsatte att stiga under månaden för både hushåll och icke-finansiella företag.
SCB: Svensk ekonomi visar motståndskraft
Trots hög inflation och stigande räntor står den svenska ekonomin emot relativt väl. BNP ökade första kvartalet i år och sysselsättningen fortsatte uppåt. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
Prisuppgång på sill och gräddfil sticker ut bland midsommarmaten
Sill, saft och gräddfil har ökat mest i pris på midsommarbordet sedan i fjol, visar ny statistik från SCB. Potatispriserna är nästan oförändrade.
Här är hushållens nya snittränta för bolån
Ny statistik från SCB visar hur hög den genomsnittliga räntan var för hushållens nya bostadslån i april. Statistiken visar även att tillväxttakten på lånesidan fortsätter att bromsa in och att snittlåneräntorna fortsatte att öka – men inte lika mycket som mellan februari och mars.
Svenska företagens investeringar ökade 8 procent i Q1
Svenska företags investeringar ökade under första kvartalet, enligt SCB. Investeringsenkäten visade en ökning på 8 procent.
Värdepapper för 2 646 miljarder förfaller inom sex månader
I slutet av april uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 668 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder sedan mars. Ökningen beror framförallt på att upplåningen i penningmarknadsinstrument har ökat under månaden, enligt statistik från SCB.
Utrikesflyg 33 procent dyrare än för ett år sedan
Att flyga utomlands har blivit 33 procent dyrare än vid motsvarande tidpunkt förra året, visar ny statistik från SCB. Priset på utrikesflyg i Konsumentprisindex (KPI) är det högsta för april sedan mätningarna började för 30 år sedan.
Hushållen lånar allt mindre
Hushållens likvida sparande uppgick till 51 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. Det är 28 miljarder kronor högre jämfört med samma period föregående år. Samtidigt var den årliga tillväxttakten för hushållens lån 2,5 procent.
SCB: Fortsatt svagt konjunkturläge
Läget i svensk ekonomi ser dystert ut, det indikerar SCB:s senaste konjunkturklocka.
Inflationstakten enligt KPI 10,5 procent i april
Inflationstakten enligt KPI var 10,5 procent i april 2023, en minskning från mars då den var 10,6 procent. Månadsförändringen från mars till april var 0,5 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 7,6 procent i april.
Priset på matlåda har ökat mer än dubbelt så mycket som en dagens lunch
En dagens lunch på restaurang har blivit billigare i förhållande till att handla mat i butik det senaste året. Men sett över hela 2000-talet har en utelunch ökat mer i pris än både livsmedel och den allmänna prisutvecklingen i Sverige, visar en ny sammanställning från SCB.
Här ökade medianinkomsten mest
Inkomstklyftorna växer över hela landet, visar en ny sammanställning från SCB.
Sysselsättningen fortsätter att öka
I mars 2023 var 5 236 000 sysselsatta, icke säsongrensat. Det är en ökning med 144 000 jämfört med mars 2022. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 173,4 miljoner timmar per vecka.
Konjunkturläget är svagt enligt SCB
Trots inflation och kraftigt stigande räntor hålls produktionen i näringslivet uppe. Hushållens konsumtion är dock svag och sparandet minskar.
Inflationstakten enligt KPI 12,0 procent i februari
Inflationstakten enligt KPI var 12,0 procent i februari 2023, en uppgång från januari då den var 11,7 procent. Månadsförändringen från januari till februari var 1,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,4 procent i februari.
Historiskt låg tillväxttakt på bolånemarknaden
Effekten av höjda bolåneräntor och sjunkande bostadspriser märks på bolånemarknaden. Tillväxten av hushållens bolån är nu den lägsta som uppmätts i statistiken, visar en ny kartläggning från SCB.
BNP-utvecklingen "bara" minus 0,2 procent
Nationalräkenskaperna fjärde kvartalet 2022 har korrigerats jämförts med publiceringen den 28 februari. Orsaken är en sent inkommen uppdatering avseende utrikeshandeln som påverkar vissa komponenter i beräkningen av BNP.
Handelsnettot 11,1 miljarder kronor i januari
Varuexporten uppgick under januari 2023 till 172,6 miljarder kronor och varuimporten till 161,5 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 11,1 miljarder kronor.
Nedgång i BNP fjärde kvartalet 2022
Sveriges BNP minskade med 0,9 procent under fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Nedgången drevs av minskade investeringar i fasta tillgångar och lager.
Tillväxttaken på hushållens lån avtar – "historiskt låga värden"
Den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån från MFI var i januari 3,7 procent. Tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag var 14,8 procent. Bolåneräntorna för hushållens nya rörliga avtal fortsätter stiga medan en nedgång ses i den genomsnittliga räntan för bolån med bindningstider mellan ett och fem år.
Nu ökar fondförmögenheten igen
Vid utgången av det fjärde kvartalet 2022 uppgick den totala fondförmögenheten i svenska fonder till 5 987 miljarder kronor. Detta är en ökning med 326 miljarder kronor, motsvarande en uppgång på 5,8 procent, jämfört med föregående kvartal. De totala nettoinvesteringarna uppgick till 63,8 miljarder kronor.
Inflationstakten enligt KPI 11,7 procent i januari
Inflationstakten enligt KPI var 11,7 procent i januari 2023, en nedgång från december då den var 12,3 procent. Månadsförändringen från december till januari var minus 1,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,3 procent i januari.
SCB: Konjunkturen viker
Aktiviteten i den svenska ekonomin dämpades i slutet av 2022. Produktionen minskade inom näringslivet och det alltmer ansträngda läget för hushållen resulterade i en svag julhandel i december. Sammantaget innebar det att svensk ekonomi krympte under fjärde kvartalet i fjol.
BNP fortsatte ner i december
Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i december, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Det visar BNP-indikatorns preliminära sammanställning. För det fjärde kvartalet som helhet minskade BNP med 0,6 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal.
BNP-indikatorn minskade i november
Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i november, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Det visar BNP-indikatorns preliminära sammanställning.
Historiskt låg tillväxt för hushållens lån
I november 2022 var den årliga tillväxttakten avseende hushållens bostadslån från MFI 4,5 procent. Tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag var 16,0 procent. Bolåneräntorna för nya rörliga avtal fortsatte upp för nionde månaden i rad.
Värdepapper för 2 338 miljarder kronor förfaller inom sex månader
I slutet av november uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 289 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor sedan oktober. Ökningen beror framför allt på att skulden i SEK-denominerade värdepapper har ökat under månaden, både för obligationer och penningmarknadsinstrument.
Sparräntorna hänger inte med
Den genomsnittliga räntan för nya bolån har på ett år stigit från 1,32 till 3,35 procent. Räntan på hushållens spar- och lönekonton har dock inte riktigt hängt med i uppgången, visar ny statistik från SCB.
Succé för matbutikernas egna varumärken – utom på ett område
På 17 år har dagligvaruhandelns egna varumärkens andel av livsmedelsförsäljningen i Sverige blivit mer än tre gånger så stor, visar en ny sammanställning från SCB.
Reallönerna viker kraftig nedåt
Reallönen för en genomsnittlig löntagare i Sverige minskade med 5,5 procent i juni jämfört med samma månad förra året. Det visar ny statistik från Medlingsinstitutet. Samtidig stiger arbetskostnaderna, enligt SCB.
BNP ökade under andra kvartalet 2022
Sveriges BNP ökade med 0,9 procent under andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar och ökad hushållskonsumtion. BNP-tillväxten hölls tillbaka av ett negativt exportnetto. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2021 ökade BNP med 3,8 procent.
Investeringarna ökade med 19,5 miljarder kronor under andra kvartalet 2022
Investeringstakten hos företagen ökade kraftigt under andra kvartalet 2022 jämfört med första kvartalet. Totalt uppgick företagens investeringar till 106,4 miljarder kronor under denna period. Det är även kraftig ökning av företagens investeringar jämfört med andra kvartalet 2021, vilket motsvarar en ökning med 27,9 miljarder kronor.
Avtagande tillväxttakt för hushållens bostadslån
I juli 2022 var den årliga tillväxttakten avseende hushållens bostadslån från MFI 6,2 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 14,5 procent. Bolåneräntorna för nya avtal har fortsatt att stiga för samtliga löptider.
Rekordhögt sparande på bankkonto
Hushållens finansiella nettoförmögenhet minskade med 10 procent under andra kvartalet 2022 då både börs och värdet på bostadsrätter sjönk. Sparandet på bankkonto var samtidigt rekordhögt.
Fondförmögenheten fortsätter att minska
Den totala fondförmögenheten i svenskregistrerade fonder värderades till 5 623 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2022. Det är en minskning med 605 miljarder kronor, motsvarande 9,7 procent, jämfört med föregående kvartal.
Här har lönerna ökat mest
Den totala lönesumman i Sverige uppgick till 555 miljarder kronor, en ökning med 7,1 procent jämfört med samma period förra året.
Starkare tillväxt andra kvartalet
Den svenska ekonomin vände upp under det andra kvartalet i år efter en nedgång under första kvartalet. Utvecklingen var särskilt stark i maj och uppgången fortsatte i juni. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
UC räknar med konkursvåg
Trots ett instabilt ekonomiskt läge fortsätter konkurserna i Sverige att minska och är idag på de lägsta nivåerna på tio år. Det är endast inom handeln som konkurserna har ökat. Men UC tror på konkursvåg under hösten.
Icke-finansiella bolags lån ökade kraftigt
Under det första kvartalet 2022 nettolånade icke-finansiella bolag 129 miljarder kronor från monetära finansinstitut, vilket är den högsta uppmätta upplåningen.
Inflationstakten 7,2 procent i maj 2022
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 7,2 procent i maj 2022.