Räntenettot ökade under kvartalet och steg för helåret med 54 procent. Provisionsintäkterna minskade något under kvartalet men för helåret ökade de med 7 procent. Det framgår av delårsrapporten.

Avkastning på eget kapital var för helåret 18,3 procent.

På bostadsmarknaden var köparna fortsatt avvaktande. Prisutvecklingen var svag och antalet transaktioner förblev lågt. I november var den sammanlagda bostadsutlåningsvolymen 0,7 procent högre än samma månad i fjol, medan den var i stort sett oförändrad jämfört med
utgången av föregående kvartal.

Resultat fjärde kvartalet 2023 jämfört med tredje kvartalet 2023
Swedbanks resultat minskade till 8 321 mkr (9 125). Kostnaderna ökade, liksom skattekostnaderna. Även intäkterna ökade, om än inte lika mycket. Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt med minus 73 miljoner före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter.

Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 16,9 procent (19,3) och K/I-talet till 0,34 (0,30).
Intäkterna ökade till 19 029 mkr (18 468) framför allt till följd av ett högre räntenetto och nettoresultat finansiella poster. Provisionsnettot minskade medan övriga intäkter
ökade. Valutakursförändringar påverkade intäkterna
negativt med -99 mkr.

Räntenettot ökade med 3 procent och uppgick till 13 329 mkr (12 901), vilket delvis berodde på att
utlåningsräntorna ökade mer än upplåningskostnaderna på koncernnivå. Räntenettot påverkades också positivt av att avgiften för insättningsgarantin blev 106 mkr lägre än väntat och till följd av en metodförändring avseende redovisningen av uppläggningsavgifter inom Företag och Institutioner.
Provisionsnettot minskade med 3 procent och uppgick till 3 754 mkr (3 862), delvis på grund av säsongsmässigt lägre kortprovisioner men också på grund av något lägre intäkter från kapitalförvaltningen.

Nettoresultat finansiella poster ökade till 845 mkr (652). Huvuddelen av ökningen var hänförlig till positiva värderingseffekter inom Group Treasury. Företag och Institutioners nettoresultat finansiella poster minskade till följd av värderingseffekter på derivat.

Övriga intäkter ökade med 5 procent och uppgick till 1 101 mkr (1 053). Ökningen förklaras i huvudsak av värderingseffekter i försäkringsnettot vilket motverkades
av ett negativt resultat i Entercard.

Kostnaderna ökade med 15 procent till 6 411 mkr(5 562) i linje med normalt säsongsmönster i fjärde kvrtalet. AML-relaterade utredningskostnader uppgick till 106 mkr (90). Valutakursförändringar ökade kostnaderna med 25 mkr.

Kreditförlusterna uppgick till 363 mkr (347). Rating- och stegförändringar utgjorde 584 mkr (831), medan expertjusteringar minskade med -140 mkr (-158). Uppdaterade
makroscenarier ökade kreditförlusterna med 174 mkr (201). För individuellt bedömda lån ökade kreditförlusterna med 414 mkr (-265).

Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till 1 102 mkr (1 110).

Den totala inlåningen från kunder minskade med 48 miljarder till 1 230 mdkr (1 278). Minskningen berodde framför allt på en nedgång i marknadsrelaterad kort inlåning inom Företag och Institutioner. Jämfört med fjärde kvartalet 2022 minskade den sammantagna inlåningen inom affärsområdena med -68 mdkr. Valutakursförändringar påverkade den totala inlåningsvolymen negativt med -16 mdkr jämfört med föregående kvartal men var neutral jämfört med fjärde kvartalet 2022.

Nettoflödet till Swedbank Roburs fonder i Sverigeuppgick till 4 mdkr (-2) under kvartalet. Framför allt
bidrog den årliga insättningen via Pensionsmyndigheten i december positivt, men även tredjepartsdistribution och distribution via sparbankerna visade nettoinflöden.

Däremot hade såväl Svensk bankverksamhet som Företag och Institutioner nettoutflöde. I Estland, Lettland och Litauen uppgick nettoflödet till 2 mdkr (2). Mätt i förvaltat kapital är Swedbank Robur den största aktören på fondmarknaden i både Sverige och Baltikum. Vid kvartalets utgång uppgick marknadsandelen i Sverige till 22 procent. I Estland var marknadsandelen 39 procent
medan Lettland och Litauen hade en marknadsandel på 41 respektive 38 procent.

Swedbanks utlåning till sektorn fastighetsförvaltning uppgick till 295 mdkr och utgjorde 17 procent av den totala låneportföljen. Av detta var 48 procent till kommersiella fastigheter, främst kontor, 29 procent till bostadsfastigheter, och resterande del till industri- och lagerlokaler samt övrig fastighetsförvaltning.