Sverige har ett långt och imponerande track-record vad gäller att finansiera innovationer och hållbarhet. Men skon klämmer än idag när det kommer till att finansiera cleantech-bolag i tidigt skede, i synnerhet sådana bolag som från dag ett vill satsa på att skala upp internationellt. Vilket oftast är en förutsättning för att de ska lyckas överhuvudtaget. Detta enligt Andreas Stubelius, senior affärsutvecklare på Energimyndigheten, som svarade på Realtids frågor vid en mediewebinar inför Sweden Sustaintech Venture Day. Myndigheten startade 2006 ett team som skulle fokusera på att bistå kommersialisering av hållbara innovationer.

– Vi har i Sverige en lång tradition av att finansiera både innovation och hållbarhet. Tittar man på forskning och utveckling så kan man notera att Uppsala Universitet grundades samtidigt som Christofer Columbus nådde Amerika, säger Andreas Stubelius.

Inte nog med att dessa bolag har potentialen att spara enorma mängder koldioxidekvivalent, de når även ett högt marknadsvärde. Men nuvarande modeller för kapitalanskaffning behöver nog anpassas till högre långsiktighet i det investerade kapitalet.

– Vi har investerat i kommersialiseringen av forskning till ett värde av 900 miljoner kronor i form av mjuka lån och bidrag på bolag som har potentialen att spara ett gigaton koldioxidekvivalenter varje år om tio år, vilket motsvarar mer än 18 gånger Sveriges totala utsläpp idag på 53-54 miljoner ton. Marknadsvärdet bara för de som är publika bolag är mer än 30 miljarder kronor idag. 

Sedan Energimyndigheten startade sitt team med fokus på att titta på kommersialisering av forskning har myndigheten hjälpt 240 bolag med finansiering. Överlevnadsgraden bland dessa företag är på 80 procent vilket är skyhögt. 

– Överlevnadsgraden är hög för att många av dem är bra bolag. Men de har svårt att få kapital från privata investerare. Det behövs både pengar och nya modeller för att nuvarande modeller med  fem till sju år för att få tillbaka pengarna är lite svårt. Det behövs även mer kapital som har målet att skala upp utomlands, säger Andreas Stubelius.

Andreas Stubelius hänvisar till bolag som Climeon och Orbital Systems som tidigt hade en vision om att internationaliseras. 

– Det är några av de bolag som tidigt stack ut med en kaxig internationaliseringsstrategi där många var tveksamma; de var tvungna att titta på utländskt kapital som trodde på deras vision. Climeon har potentialen på egen hand att generera 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp idag.

Enligt Stubelius måste man vända på hela hållbarhetstänket för att proaktivt välja hållbart istället för att reaktivt välja bort ohållbart.

– Om man tittar på hur ESG-värdering ser ut i bolagsvärlden så handlar det främst om att rapportera hur ”minst dålig” man är. Vi behöver vända på det och visa på de bra saker vi gör istället. Vi måste söka bra investeringar och inte bara undvika dåliga investeringar. En investerares jobb är faktiskt att göra aktiva val. Men vi har nog nått tipping point 2020.