Nästan två av tre privata förvaltningsbolag äger nu klockor, smycken, konst och andra lyxtillgångar, nära dubbelt så många som för ett år sedan. Men forskningen ger ett splittrat besked om huruvida lyxen faktiskt skyddar mot inflation.
Rika flyr till klockor och konst som inflationsskydd – lönar det sig?
Världens förmögnaste familjer lägger allt mer pengar på lyxklockor, smycken och konst. Det visar en ny undersökning från BNY Wealth, privatbanksdelen av amerikanska BNY, som Fortune rapporterar om.
Banken har frågat investeringsansvariga på 290 så kallade single family offices. Det är privata förvaltningsbolag för familjer med minst 250 miljoner dollar i investerbart kapital. Nästan hälften av de tillfrågade förvaltar över en miljard dollar.
Missa inte: Pengarna sitter fast i private equity: Så gör de rika för att få ut dem. Realtid
Nästan två tredjedelar uppger att de äger tillgångar som inte samvarierar med resten av portföljen. Det är nära en fördubbling jämfört med förra årets undersökning. Det rör sig om allt från klockor, smycken, konst och sprit till idrottslag och musikrättigheter.
Family offices har på kort tid blivit en maktspelare i finansvärlden.
Inflationen största risken
Bakom skiftet ligger oro för inflationen. Den rankas, tillsammans med felsteg från centralbankerna, som den största risken de kommande fem åren.
Läs även: Dolly Parton lämnar 4 miljarder efter sig, men vem får pengarna? E55
Lyxtillgångar blir mer populära när inflationsoron växer eftersom de fungerar som ett skydd, och därför är konsten på väg tillbaka. Det säger Chuck Long, chef för internationella marknader och family offices på BNY Wealth, till Spear’s. Han pekar också på att yngre generationer driver intresset för lyx och idrottsinvesteringar.
Men de tillgångar som växt mest är inte de som ger kassaflöden, som medierättigheter. Det är fysiska objekt som klockor, smycken, konst och sprit. I den meningen skiljer sig en Patek Philippe inte så mycket från en guldtacka, skriver Fortune.
Klockor upp, vin ned
Prisutvecklingen är blandad. Knight Frank Luxury Investment Index, som följer tio kategorier av samlarobjekt, sjönk med 0,4 procent under 2025, efter två år av nedgångar. Över tio år är indexet ändå upp 38,6 procent, enligt Knight Frank.
Missa inte: Efter år av förluster: Därför lockar obligationerna tillbaka spararna. Realtid
Konstförsäljningen hos de stora auktionshusen steg med 11 procent i fjol. Draglok var Gustav Klimts porträtt Bildnis Elisabeth Lederer, som klubbades för 236,4 miljoner dollar hos Sotheby’s i New York.
Klockpriserna på andrahandsmarknaden steg 5,1 procent. Patek Philippe gick upp 12,1 procent och Rolex 4,6 procent. Även juvelprydda klockor har sålt bra trots en svag lyxmarknad. Finvin föll däremot med 2,5 procent och ligger nästan 25 procent under toppen 2022.
I år har marknaden tagit rejäl fart. Sotheby’s omsatte rekordhöga 4,4 miljarder dollar under första halvåret, en ökning med 58 procent, och Christie’s 4,5 miljarder dollar, rapporterar The Art Newspaper. Hos båda är lyx den näst största kategorin efter 1900- och 2000-talskonst.
Splittrad forskning
Om lyx faktiskt skyddar mot inflation är omstritt. Campbell Harvey vid Duke University och forskare på Man Group gick 2021 igenom åtta perioder med hög inflation i USA. I de perioderna gav konst omkring 7 procent per år över inflationen, vin 5 procent och frimärken 9 procent.
En studie i Applied Economics från 2025 fann däremot att konst skyddat mot inflation på lång sikt i Frankrike, men inte i USA eller Storbritannien. Credit Suisse och Deloitte Private kom 2022 fram till att Chanelväskor, klassisk kinesisk konst och klockor klarat hög inflation väl. Finvin och modern och samtida konst hade det svårare.
Samlarobjekt är med andra ord ingen enhetlig tillgångsklass, något även Dagens PS konstaterat.
Statusen är avkastningen
Fortunes slutsats är att det verkliga värdet kanske ligger någon annanstans. Ekonomen Benjamin Mandel hävdade 2009 att konst inte kan värderas som aktier. Ägaren får nämligen avkastning på två sätt: som estetisk njutning och som en signal om rikedom. Signalvärdet växer med priset.
Annan forskning har visat att priserna i toppen av konstmarknaden drivs av vad de allra rikaste har råd med, snarare än av vanliga köpares plånböcker.
Det passar in i bilden av en K-formad ekonomi, där de rika drar ifrån. Enligt New York Fed ökade de reala konsumtionsutgifterna med omkring 7,6 procent fram till mars 2026 för amerikanska hushåll som tjänar över 125 000 dollar. För hushåll under 40 000 dollar var ökningen drygt 1 procent.
