Det är mer förmånligt att exempelvis vara initiativrik, uthållig och ansvarstagande, än att ha bra teknisk förståelse och kunna resonera. Det enligt en färsk studie av forskare på Uppsala universitet, som jämfört mäns förmågor framkomna i mönstringstester till militären, med hur arbetsmarknaden värdesätter olika typer av förmågor.

I privat sektor fördubblades lönepremien för sociala förmågor under perioden 1992–2013 och löneökningen var störst för individer med mycket goda sociala förmågor.

Sett över hela tidsperioden steg lönepåslaget med cirka 7 procentenheter. Under samma tidsperiod ökade lönepremien för kognitiv förmåga med knappt 2 procentenheter.

Forskarna har studerat hur lönerna för män i åldrarna 38–42 år under perioden 1992–2013  relaterar till social och kognitiv förmåga mätt vid mönstringen.

Studien visar att lönepremien var särskilt stor i den privata sektorn och inom yrken som kräver ledarskap, samordning och kreativitet. Det har också blivit vanligare att män med god social förmåga arbetar inom sådana yrken. Lönerna för män med social förmåga ökade särskilt mycket inom yrken med stora IT-investeringar och stor risk för utlokalisering.

Även om arbetsmarknadens värdering av personalens kognitiva förmåga ökade något under 1990-talet, så tycks efterfrågan ha minskat sedan början av 2000-talet.

Den minskade relativa värderingen och efterfrågan på kognitiva förmågor kan enligt forskarna bero på den teknologiska utvecklingen och utflyttningen av produktion till andra länder.  Forskarnas slutsats är att det är svårare att ersätta arbetsuppgifter som kräver social förmåga.

Studien ger enligt författarna ökade kunskaper om hur arbetsgivarnas värdering av olika egenskaper på arbetsmarknaden har förändrats över tid.

Studien The Rising return to Noncognitive skills är gjord av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Martin Nybom och Björn Öckert och är publicerad i American Economic Journal: Applied Economics 2022.