Sofia Linder, chefsekonom på Mobility Sweden

Hur stor betydelse kommer sänkt reduktionsplikt ha på klimatet?
– Att sänka reduktionsplikten utan att presentera åtgärder som gynnar elektrifieringen av fordonsflottan och den gröna omställningen missgynnar klimatet. Vi har redan sett att marknaden för eldrivna personbilar blivit iskall på grund av konjunkturläget och att klimatbonusen tagits bort. Sänkningen av reduktionsplikten riskerar att ytterligare sänka takten i elektrifieringen, inte bara bland personbilar utan även bland lastbilar och bussar. Detta samtidigt som det ökar utsläppen.

Vad bör man göra istället?
– Det handlar både om riktade satsningar för att öka incitamenten för personer och företag att välja eldrivna bilar, lastbilar och bussar framför fordon som går på bensin eller diesel, och om satsningar på laddinfrastruktur. Då kan vi både nå klimatmålen och stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya exportframgångar och säkra svenska jobb. Styrmedel är även signalpolitik och det är viktigt att regeringen visar att man vill ställa om för att företag och privatpersoner ska ta sina köpbeslut. Stat och kommun kan även visa ledarskap genom sina köp av fordon där man idag har lägre andel laddbara fordon är företagen i snitt.

Kommer det svenska nationellt uppsatta målet för transportsektorn till 2030
att kunna uppnås?
– Det beror på vilka åtgärder regeringen kommer att presentera i höstbudgeten och i klimathandlingsplanen. Givetvis finns en förståelse för behovet att få ner drivmedelskostnaderna för hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft, men då måste man också göra satsningar som underlättar för elektrifieringen och möjliggör klimatmålen. En elmotor är tre till fem gånger mer energieffektiv än en förbränningsmotor och drivmedelskostnaderna är betydligt lägre oavsett vart i landet man bor om man kör en elbil. Vi vill inte se en politik som låser fast människor i ett dyrt fossilberoende som är skadligt både för klimatet och plånboken.

Stefan Söderling, vd och fondchef på Almi Invest GreenTech

Hur stor betydelse kommer sänkt reduktionsplikt ha på klimatet?
– Mycket stor. Utsläppen bedöms redan från årsskiftet öka med fem miljoner ton CO2e per år vilket utgör mer än 10 procent av Sverige samlade utsläpp. Mest allvarligt är tidsaspekten, att utsläpp av växthusgaser sker i närtid resulterar i att senare åtgärder måste bli än mer kraftfulla för att kompensera.

Vad bör man göra istället?
– Det är svårt att se någon åtgärd som på ett kostnadseffektivt sätt reducerar utsläpp i närtid. På sikt finns stora klimatmässiga och företagsekonomiska fördelar med att elektrifiera transportsektorn men det tar längre tid, tid som vi faktiskt inte har. Att elbilspremien nyligen togs bort påverkar också i negativ riktning. Att som Norge ha hög och tydlig ambition kring en kraftigt ökad elektrifierad fordonsflotta inklusive möjlighet till laddning är nog den enskild viktigaste åtgärden som kan göras, inte bara för personbilar utan också inom transport, logistik och sjöfart.

Kommer det svenska nationellt uppsatta målet för transportsektorn till 2030 att kunna uppnås?
– Klimatutmaningen handlar om helheten, där politik med ”piska och morot” bör fatta vetenskapligt underbyggda beslut som långsiktigt och konsekvent driver mot önskade mål, i det här fallet 70 procent utsläppsreduktion mellan 2010-2030 inom transportsektorn enligt riksdagsbeslut. Att sedan hålla kurs och inte ändra industrins villkor mellan mandatperioder är viktigt för att skapa stabila förutsättning för företag att våga fatta investeringsbeslut i ny teknik. Om syftet är att sänka drivmedelskostnad för slutkonsument finns andra verktyg som skatt och moms, vilket inte hade stört utveckling och inblandning av biobränslen. En viktig potential som ofta kommer bort i klimatdebatten är en nations möjlighet att bygga nya företag och industrier kopplat till innovation som löser dagens utmaningar, inte bara avseende våra egna nationella klimatåtaganden utan globalt. Om grön omställning är nödvändig för samhällen finns kommersiell möjlighet att utveckla teknik och företag  i Sverige och sedan skapa exportframgångar och arbetstillfällen kring detta. Att tillfälligt öka mängden fossila inslag i drivmedel gör oss bara mer beroende av de delar av världen där detta produceras istället för att göra oss själva mer självförsörjande och producera detta i vår närmiljö, vilket skapar företagsekonomiska och samhällsekonomiska vinster som avkastning och arbetstillfällen.

Sasja Beslik, Chief Investment Strategy Officer på SDG Impact Japan

Hur stor betydelse kommer sänkt reduktionsplikt ha på klimatet? 
– Har begränsad påverkan globalt, dock stor påverkan lokalt/regionalt – inte bara på klimatet utan även på hälsa.

Vad bör man göra istället?
– Man borde klimatbeskatta bilar på ett annat sätt.

Kommer det svenska nationellt uppsatta målet för transportsektorn till 2030 att kunna uppnås?
– Sverige bommar dessa likt en del andra klimatmål.