Vilken ekonomisk reform skulle du driva igenom efter valet? Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, tvekar inte.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Vilken ekonomisk reform skulle du driva igenom efter valet? Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, tvekar inte.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Resonemanget bygger på vad Oscar Sjöstedt beskriver som en kluvenhet i svensk politik.
Å ena sidan ska allting elektrifieras – kanske till och med ”ännu lite mer”, som han uttrycker det. Å andra sidan beskattas elkonsumtionen hårt.
”Det är lite konstigt. Jag tycker politiken, eller hela det offentliga samhället, pratar med kluvna tungor”, säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson till Realtid TV.
Sjöstedt går så långt som att kalla elskatten för ”regelrätt straffskatt”.
I den budget som Sverigedemokraterna har lagt fram ingår en sänkning av elskatten med tio öre per kilowattimme.
Sjöstedt medger att det är ”ganska mycket för ett villahushåll”, men poängterar samtidigt att det fortfarande finns omkring 45 öre kvar i elskatt per kilowattimme.
”De pengarna hamnar ju hos hushållen”, konstaterar han om en större sänkning av elskatten – och tillägger att om han fick bestämma skulle han ”ta bort den”.
Det är dock inget vallöfte, betonar Sjöstedt snabbt: ”Jag kan inte lova det, men jag ska jobba i den riktningen.”
Om intervjun
Realtid har bjudit in samtliga riksdagspartier till studion för att prata om partiets ekonomiska politik. De får besvara liknande frågor och gess tillfälle att berätta hur de ser på svensk ekonomi inför valet 2026.
Liberalerna var först ut och framtida intervjuer med övriga partier publiceras löpande.
Efter fyra år av svag tillväxt i Sverige – och i hela Europa – pekar prognoserna nu uppåt. Samma morgon som Tidöregeringen presenterade sin budget kom Konjunkturinstitutet med en rapport som Sjöstedt menar ”ganska tydligt” pekar mot återhämtning.
Prognoserna för nästa år varierar: 3,1 procent tillväxt enligt Finansdepartementet, 2,7 procent enligt Riksbanken och 2,6 procent enligt Konjunkturinstitutet.
Strategin bygger på det Sjöstedt kallar en ”ganska offensivt omfattande budget” med skattesänkningar på flera fronter: inkomstskatt, matmoms, elskatt och lägre förskoleavgifter.
Tanken är att ge svenskar ”mer pengar i plånboken så att vi kan börja konsumera”.
För konsumenterna har hållit hårt i sina pengar. Rädslan för inflationen har fått svenskarna att satsa på buffert och sparkapital – men nu ska den rädslan motverkas.
”Om vi börjar konsumera mår företagen bra”, säger SD-toppen.
För företagen har situationen varit besvärlig med höga kostnader. Sverigedemokraternas svar inkluderar utökat så kallat växa-stöd, där arbetsgivare får lägre arbetsgivaravgifter vid anställning.
Stödet som tidigare gällde den första anställda har nu utökats till att omfatta de två första, och beloppsgränsen för vilken lön som kan omfattas har höjts till 35 000 kronor i månaden.
Dessutom går SD fram med sänkta arbetsgivaravgifter specifikt för unga – ”de som har det lite svårare att slå sig in på arbetsmarknaden”, som Sjöstedt formulerar det.
Men skatter på anställda löser inte allt, påpekar han. Företagen har haft det svårt därför att konsumenterna har hållit hårt i sina pengar.
”Vi får inte så mycket draghjälp av omvärlden – snarare tvärtom”, konstaterar Sjöstedt.
En UBS-rapport visar att Sverige är det land i Europa med störst förmögenhetsklyfta.
Sjöstedts svar på det är tydligt frihetligt.
”Om det fanns noll inkomstklyftor betyder det att alla tjänar eller har det lika bra, oavsett om det är någon som anstränger sig till tusen eller någon som ligger hemma, pilar sig i naven och tittar på Netflix”, resonerar han.
”Inkomstklyftor är i grunden väldigt bra”, fortsätter Sjöstedt.
Sverige erbjuder som bekant avgiftsfri skola hela vägen upp till universitetsnivå.
”Det ligger en del ansvar på den enskilda individen också att göra sig anställningsbar, slå sig in på arbetsmarknaden och ta ansvar”, säger han.
Av allt som åstadkommits under den innevarande mandatperioden är det ett område som Sjöstedt är mest stolt över: drivmedelspriserna.
”Vi hade ju högst bränslepriser i hela världen förra mandatperioden och det har vi inte längre. Nu ligger vi ju under EU-snittet”, säger han.
Det var något partiet var tydliga med gentemot väljarna i valrörelsen – och nu har man enligt honom levererat.
”Det är jag stolt över och det underlättar för väldigt många människors vardag”, konstaterar Sjöstedt.
Sträcker du dig instinktivt efter mobiltelefonen när du ser något anmärkningsvärt? Då är du inte ensam. Men det kan faktiskt vara ett problem, menar Stefan Engeseth. Allt fler djurparker, safariparker och naturreservat skärper reglerna för mobilanvändning. Det har nämligen kommit en växande trend där besökare tar allt större risker för att få den perfekta bilden …
Takbarer har gått från somrig bonus till affärsstrategi. I Stockholm och Göteborg används de nu för att höja värdet på hotell, kontor och hela kvarter. Bakom Aperolglasen finns en rätt krass kalkyl, det säger Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i en tv-intervju i Realtid TV. Från problem till premium Före pandemin såg många fastighetsägare krogar …
Många av våra viktigaste råvaror kommer ifrån Kina. Det vill EU nu ändra på, men det kan vara en lång väg dit. EU trappar upp arbetet för att minska sitt beroende av kinesiska råvaror som är avgörande för allt från elbilar och batterier till vindkraftverk och avancerad elektronik. Genom ny lagstiftning och nya industrisatsningar vill …
Flera banker förutspår lägre guldpriser i det korta perspektivet, trots en fortsatt ekonomisk osäkerhet. Den enskilt största drivkraften för guldpriset just nu är ränteutvecklingen och förväntningarna kring den. Tidigare drevs guldpriset upp av förväntningar på lägre inflation och efterföljande räntesänkningar i USA. Men när inflationen i stället har stigit har diskussionerna skiftat mot att styrräntan …
Extrema börsras har skakat de globala marknaderna. De kraftiga fallen förklaras bäst av den enorma värdekoncentrationen till ett fåtal gigantiska bolag, framför allt inom techsektorn. Det menar Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist. Världens största bolag har vuxit i en extremt snabb takt och värderas i dag till tusentals miljarder dollar. Med snabba värdeökningar följer dock en …