Riksbankens kapitalbehov gör statens finansiella sparande negativt

Under 2024 förstärks kommunsektorns sparande något, men är fortsatt lågt. Statens finansiella sparande vänder och blir negativt 2024, främst för att Riksbanken får ett kapitaltillskott på 80 miljarder kronor. Budgetutrymmet beräknas till cirka 140 miljarder kronor för perioden 2025–2028.

Den offentliga sektorns finansiella sparande var nära balans 2023. Lågkonjunkturen leder till underskott såväl 2024 som 2025. För kommunsektorn innebar stigande kostnader för insatsförbrukning och höga avsättningar till pensioner stora underskott redan 2023. Statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande uppvisade däremot överskott 2023, vilket balanserade upp sparandet i offentlig sektor som helhet.

Under 2024 förstärks kommunsektorns finansiella sparande något, men är fortsatt lågt. Förstärkningen sker genom ökade statsbidrag, höjd kommunalskatt med i genomsnitt 13 öre, samt besparingar och kostnadseffektiviseringar.

En del kommuner och regioner väntas använda medel ur resultatutjämningsreserven (RUR) för att finansiera ett underskott, medan en del väntas åberopa synnerliga skäl, vilket innebär att ett negativt resultat inte behöver hanteras i budgetar för efterföljande år.

Högt beskattade skattebaser, såsom sällanköpsvaror, lönesumma och bostadsinvesteringar påverkas mer av lågkonjunkturen och minskar som andel av BNP, vilket håller nere skatteintäkterna. Under 2025 fortsätter lågkonjunkturen att tynga de offentliga finanserna, men det finansiella sparandet stärks jämfört med året före. Kommuner och regioner väntas då klara balanskravet. Även statens underskott minskar när skatteinkomsterna ökar.

Det strukturella sparandet, som är det finansiella sparandet i offentlig sektor justerat för konjunktur- och engångseffekter, är positivt 2024. I avsaknad av finanspolitiska beslut om nya åtgärder åren efter 2024 skulle det strukturella sparandet överstiga överskottsmålets nivå om 1/3 procent av BNP. Därmed uppstår ett budgetutrymme i statsbudgeten som beräknas till ca 140 miljarder kronor för perioden 2025–2028. I prognosen antas att regeringen genomför ofinansierade åtgärder motsvarande detta budgetutrymme. Prognosen innebär att det strukturella sparandet blir något lägre än överskottsmålet 2025 men att målnivån nås 2026.

Den offentliga skuldsättningen, mätt med Maastrichtskulden, stiger 2024, främst på grund av kapitaltillskottet till Riksbanken. Skulden är dock fortsatt låg och ligger därefter tämligen stabilt ovanför den nedre intervallgränsen (30 procent av BNP) för skuldankaret i det finanspolitiska ramverket, skriver KI.