Inflationen exklusive energi faller tillbaka men blir hög under hela 2023 och det dröjer till det andra kvartalet 2024 innan den kommer ner till 2 procent. Riksbanken fortsätter därför med räntehöjningar. Det framgår av KI:s senaste prognos.
KI: Inflationen fortsatt hög – räntesänkningar först i början av nästa år
Realtid.se
Den svenska ekonomin går 2023 in i en lågkonjunktur. Både hushåll och företag pressas av den höga inflationen och det allt högre ränteläget. Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen. Samtidigt faller bostadsinvesteringarna kraftigt som en följd av lägre bostadspriser och ökade produktionskostnader. Dessutom påverkas exportsektorn av en vikande konjunktur i omvärlden. Det skriver KI i sin rapport.
Inflationen har varit fortsatt hög under inledningen av 2023 och KI tror därför att Riksbanken väntas fortsätta på den inslagna vägen med räntehöjningar. Höjningscykeln bedöms vara över i juli då styrräntan ligger på 3,75 procent.
Det har tagit längre tid än vad som tidigare förutsetts för inflationen att vända nedåt, men många av de bakomliggande faktorerna till den höga inflationen är nu på väg att reverseras. Inflationen faller därför tillbaka framöver. Exklusive energi förblir dock inflationen hög under hela 2023 och det dröjer till det andra kvartalet 2024 innan den kommer ner till 2 procent.
Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken inleder en serie av räntesänkningar i början av nästa år för att stimulera efterfrågan i ekonomin. Det dröjer dock till 2025 innan konjunkturen tydligt vänder uppåt och lågkonjunkturen bedöms inte vara över förrän 2026. För åren 2024–2027 beräknas det samlade budgetutrymmet vara cirka 100 miljarder kronor, det antas att 25 miljarder kronor av dessa tas i anspråk 2024
