Den svenska ekonomin går 2023 in i en lågkonjunktur som består nästa år, men den kommer bara att synas i liten utsträckning på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer. Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste konjunkturrapport.
KI: Lågkonjunkturen håller i till 2024
Finwire
KI konstaterar att hög inflation och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll och mot bostadsbyggandet som nu minskar snabbt. Tillsammans med en inbromsning i exporten gör det att BNP minskar något de närmaste kvartalen.
Konjunkturinstitutet spår att den svenska BNP-tillväxten kommer att uppgå till minus 0,4 procent i år och öka 1,4 procent 2024. De förra bedömningarna, från 29 mars , var minus 0,6 respektive 1,3 procent.
Lågkonjunkturen bedöms bli relativt kortvarig och syns främst genom att företagens produktivitet blir lägre än normalt.
KPIF-inflationen fortsätter att minska framöver och under det andra halvåret 2024 ligger den tydligt under Riksbankens inflationsmål.
”Riksbanken inleder därför en serie räntesänkningar det andra kvartalet nästa år. Samtidigt läggs finanspolitiken om i syfte att ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen”, skriver Konjunkturinstitutet.
KPIF-inflationen beräknas landa på 6,1 procent i år och 1,8 procent nästa år. De förra bedömningarna var 6,1 respektive 1,7 procent.
