Oljekoncernen har inlett ett skiljeförfarande och begärt att EU:s krav på koldioxidlagring tillfälligt stoppas. Tvisten anmäldes redan i somras, men det nya steget kan få betydelse för hela Europas energiindustri.
ExxonMobil tar strid mot EU:s koldioxidkrav – vill pausa regler
Amerikanska ExxonMobil har lämnat in en konfidentiell begäran om skiljeförfarande mot EU. Det rapporterar Financial Times.
Uppgiften kommer från en promemoria som EU-kommissionen förra månaden skickade till ministerrådets handelspolitiska kommitté. FT har tagit del av den. Enligt dokumentet förbereder kommissionen ett svar.
Missa inte: Google fick 302 möten i Bryssel – fler än något EU-bolag. Dagens PS
Exxon vill att skiljenämnden beslutar om ett interimistiskt stopp för kraven på utbyggd koldioxidlagring i EU:s Net-Zero Industry Act (NZIA).
50 miljoner ton till 2030
Lagen antogs 2024. Den kräver att olje- och gasproducenter i EU tillsammans ser till att det finns kapacitet att lagra 50 miljoner ton koldioxid per år i berggrunden senast 2030.
Läs även: Nord Stream 2 förlorar i EU-domstolen – slipper inte gasreglerna. Realtid
Exxon säger att bolaget inte vill avskaffa reglerna. Däremot anser det att de måste ändras, eftersom tidsfristerna är omöjliga att hålla. Enligt Exxon tvingas branschen bygga lagring trots att det saknas en fungerande marknad för avskiljning och transport av koldioxid.
Det gör energin dyrare för alla européer, menar bolaget. Exxon anklagar också kommissionen för att sätta ”ideologi före logik”.
Fördrag som EU redan lämnat
Exxon stödjer sig på Energistadgefördraget från 1994. Bolaget åberopar fördragets skydd mot diskriminering och expropriering. Anmälan gjordes via tre dotterbolag i Belgien, Luxemburg och Storbritannien.
EU och Storbritannien lämnade fördraget i fjol, med motiveringen att det inte går ihop med klimatmålen. En så kallad solnedgångsklausul binder dem ändå i 20 år efter utträdet.
Missa inte: Krypto-jätten rundar reglerna i Europa: Riskerar att kastas ut. Dagens PS
Fördraget skapades för att skydda västerländska investeringar i före detta Sovjetunionen efter kalla kriget. På senare år har energibolag i stället använt det för att utmana staters klimatpolitik i slutna tvistlösningsprocesser.
Själva tvisten anmäldes redan i somras. Det rapporterade bland andra Inside Climate News då. Enligt fördraget har parterna efter en sådan anmälan tre månader på sig att förhandla innan bolaget kan gå vidare till skiljedom. En talesperson för kommissionen sade då till sajten att EU är övertygat om att åtgärderna följer fördraget.
Strider på två fronter
Skiljeförfarandet är inte Exxons enda angrepp på lagen. Dotterbolagen ExxonMobil Producing Netherlands och Mobil Erdgas-Erdöl också stämt kommissionen i EU-tribunalen. De vill att lagens artikel 23 förklaras otillämplig.
Det är en av en rad stämningar som olje- och gasbolag lämnade in i oktober 2025. Enligt miljöorganisationen Clean Air Task Force står de bolag som processar för mer än 65 procent av den samlade lagringsplikten.
Bygger världens största CCS-verksamhet
Angreppet sticker ut eftersom Exxon själv är en av pionjärerna inom koldioxidlagring i USA. Bolaget planerar att bygga världens största verksamhet för avskiljning och lagring av koldioxid vid den amerikanska Mexikanska golfkusten.
Enligt FT har Exxon lagt mer än 5 miljarder dollar på att koppla industrikunder till ett nätverk av rörledningar på omkring 1 450 kilometer.
Vd Darren Woods har länge kritiserat EU:s klimatlagstiftning. Han har också använt sin närhet till Donald Trumps administration för att pressa Bryssel. Bland annat uppmanade han Washington att använda handelssamtalen för att kräva ändringar i EU:s hållbarhetsdirektiv.
Exxon har tidigare också stämt EU över unionens extraskatt på energibolag.
”Ersättning huvudspåret”
Lukas Schaugg, policyrådgivare vid International Institute for Sustainable Development, säger till FT att ekonomiskt skadestånd är det viktigaste Exxon kan få ut av processen.
Tom Wills, chef för Trade Justice Movement, säger till FT att den här typen av tvister ofta får en avkylande effekt på klimatpolitiken, just för att de sker i det tysta. Han vill att kryphålet täpps till.
Kommissionen har inte kommenterat FT:s uppgifter.
