Åtta länder utanför EU, bland dem Norge, Island och Ukraina, har beslutat att följa unionens senaste sanktioner mot Belarus. Åtgärderna, som riktar in sig på handel och teknik, är ett svar på Belarus fortsatta stöd till Rysslands krig i Ukraina.
Åtta länder ansluter sig till nya EU-sanktioner mot Belarus: "Tydligt budskap till Lukasjenko"
Albanien, Bosnien och Hercegovina, Island, Liechtenstein, Montenegro, Nordmakedonien, Norge och Ukraina har meddelat att de ansluter sina nationella regelverk till EU:s senaste sanktionsbeslut mot Belarus, uppger EU:s ministerråd.
Beslutet gäller de åtgärder som EU-rådet klubbade den 23 juli i år, och unionen välkomnar nu att länderna följer efter.
Handel och teknik berörs
Sanktionerna skärper restriktionerna för handel och teknik som skulle kunna stärka Belarus militära och industriella förmåga. Åtgärderna begränsar även import av varor som skulle kunna ge Belarus alternativa inkomstkällor.
De utvidgar även restriktionerna för belarusiskt deltagande i EU-baserad kryptoverksamhet. Dock med undantag för varor och tjänster som krävs för att upprätthålla allmän internetinfrastruktur.
Belarus del av EU:s sanktionspaket
Varför sker detta? Belarus har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 fungerat som en central bas för ryska trupper och materiel, och EU har därför låtit sina Belarus-sanktioner följa samma linje som sanktionerna mot Ryssland.
Juli månads paket ingick i EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland, som samtidigt innebar parallella åtgärder mot Belarus, det mest omfattande enskilda sanktionspaketet sedan februari 2022, med 218 nya individer och enheter uppförda på sanktionslistor över de båda regelverken.
Varför görs detta?
Att länder utanför EU frivilligt ansluter sig till unionens sanktioner är ett etablerat mönster snarare än en nyhet i sig.
Samma grupp länder (med Serbien istället för Ukraina) gjorde samma sak redan 2021, efter att Belarus tvingade ner ett Ryanair-plan för att gripa en oppositionsjournalist. Anslutningen stärker sanktionernas räckvidd och signalerar bred europeisk enighet mot Lukasjenko-regimen.
Påverkar det kriget?
Hur kan det påverka kriget i Ukraina? Sanktionerna syftar till att strypa Belarus förmåga att förse den ryska krigsmaskinen med materiel, teknik och finansiering. Inklusive nya begränsningar kring belarusiska bankers och finansinstituts transaktioner.
Samtidigt går utvecklingen olika håll på var sida Atlanten: USA har sedan september 2025 successivt lättat på sina egna Belarus-sanktioner i utbyte mot frigivna politiska fångar, medan EU går i motsatt riktning och skärper sina. Skillnaden skapar redan komplikationer för multinationella företag, som kan bryta mot EU-regler även när de följer amerikanska lättnader.
