Johan Sekora byggde upp SEB:s arbete mot finansiell brottslighet efter att ha jobbat med HSBC:s penningtvättsskandal. Numera i Storbritannien är hans starkaste minne från tiden i Sverige hur djupt ekonomisk brottslighet trängt in i det svenska samhället. Siffrorna ger honom rätt: den kriminella ekonomin omsätter i dag 352 miljarder kronor om året.
352 miljarder: Så stor är Sveriges kriminella ekonomi
”Det som överraskade mig mest var hur djupt finansiell brottslighet har krupit in i det svenska samhället”, säger Johan Sekora till Dagens industri.
Han menar att ekonomisk brottslighet i dag finns i praktiskt taget alla delar av samhället, där kriminella tjänar stora pengar genom att missbruka företag och företagsstrukturer.
Brottsvinster i miljarder kronor
Siffrorna bekräftar bilden. Enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), publicerad i januari, omsätter den svenska kriminella ekonomin minst 352 miljarder kronor om året, med brottsvinster på omkring 185 miljarder kronor.
Det är en fördubbling från tidigare uppskattningar på 150 miljarder kronor för bara två år sedan, enligt Tidningen Näringslivet. I World Economic Forums Global Risk Report 2026 pekade svenska företagsledare ut brottslighet och illegal ekonomisk verksamhet som den enskilt största kortsiktiga risken för svenskt näringsliv.
Kriminella ekonomin får statligt stöd
Att företag blivit själva brottsverktyget bekräftas konkret av Brottsförebyggande rådet (Brå). En rapport från december visar att kriminellas företag tog emot miljardbelopp i statliga stöd under 2020–2023, bland annat korttidsstöd och anställningsstöd.
Samtidigt undvek de att betala skatt i sådan omfattning att de ensamma stod för 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till Kronofogden. Enligt Brå gör företag kriminella verksamheter attraktiva eftersom de ger både legitimitet och möjlighet att skala upp brottsligheten eller dölja den bakom en trovärdig fasad.
Vården nytt område för brottslighet
Utvecklingen syns även inom nya branscher. Ekobrottsmyndigheten har noterat tecken på att kriminella grupper etablerar sig inom vården, bland annat genom att driva vårdcentraler och vaccinationsmottagningar.
Bedrägerier genererar i dag mer än dubbelt så stora brottsvinster som narkotikahandel.
Bättre samarbete mellan företag krävs
Justitieminister Gunnar Strömmer har hänvisat till pågående arbete med att riva sekretesshinder och möjliggöra bättre informationsdelning mellan myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket.
Enligt Sekora ligger dock Sverige fortfarande efter Storbritannien specifikt när det gäller informationsdelning direkt mellan banker, utan att brottsbekämpande myndigheter behöver vara inblandade i varje steg. Utan det, menar han, flyttar kriminella bara verksamheten till nästa bank så fort ett konto stängs.
