Under sommaren presenterade storbankerna kvartalsrapporter som visade på stora vinstlyft. En stor del av vinsterna kan hänföras till räntenettot, det vill säga det bankerna tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor. Samtidigt stiger hushållens kostnader för tjänster, livsmedel, drivmedel och energi. Många hushåll har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop, inte minst på grund av de höga bolåneräntorna, vilket gör att finansbranschens vinster sticker i ögonen på många.

Att de finansanställda också står mitt i den ekonomiska krisen verkar ha glömts bort. Även Finansförbundets medlemmar möter högre priser och en tajtare vardagsekonomi. Dessutom ökar arbetsbelastningen på jobbet. Fler kunder ringer till bankernas kundservice där Finansförbundets medlemmar med sin expertis gör sitt bästa för att bemöta deras oro. Med hektiska arbetsdagar, komplicerade IT- och datasystem och höga krav på regelefterlevnad minskar dock utrymmet för god service.

Hög arbetsbelastning var redan tidigare en utmaning för medlemmarna. När den ekonomiska pressen bland bankernas kunder ökar gör det att stressen och pressen hos finansbranschens anställda ökar ytterligare. När Finansförbundet i våras genomförde en enkät bland medlemmarna visade det sig att 25 procent av medlemmarna upplever ökad press i arbetet kopplat till samhällsoron, där den ekonomiska situationen i hushållen är en bidragande orsak. Bland yrkesgruppen rådgivare ökar siffran till nära hälften. Risken ökar för sjukskrivningar, arbetsmiljöproblem och ohälsa. Även privatlivet påverkas genom ångest, oro och känslor av otillräcklighet. Det finns en risk att medarbetare inte har utrymme att ta sig an den extra ansträngningen som rådande läge innebär. För att möta det bubblande misstycket mot finansbranschens aktörer och säkra de anställdas möjlighet att göra ett bra jobb, bör arbetsgivarna ta sitt ansvar för den egna organisationen.

För att göra detta finns flera åtgärder som finansbranschens arbetsgivare kan vidta. Finansförbundet föreslår att finansmarknadens arbetsgivare förbättrar arbetsmiljön genom att:
o   Se över bemanningen. Slimmade organisationer gör det svårt att möta arbetstoppar. När fler kunder behöver längre rådgivning behövs fler medarbetare än vanligt.
o   Uppdatera den digitala arbetsmiljön. Det behövs bättre systemstöd och mer effektiva tekniska lösningar.
o   Skapa en långsiktig plan för att undvika kompetensbrist. När det saknas kompetens spär det på stressen och pressen bland de anställda. En långsiktig strategi är ett viktigt verktyg vid rekrytering och kompetensutveckling av befintliga medarbetare.
o   Låt distansarbete främja en god arbetsmiljö. Underlätta för medlemmarna att jobba hemifrån, om de vill och om det är lämpligt ur verksamhetssynpunkt.

Alla aktörer inom finansbranschen har ett stort samhällsansvar, inte minst för att främja ekonomisk stabilitet och verka för en nödvändig grön omställning. För att klara detta behövs såväl gott anseende hos allmänheten som en god organisation med friska och nöjda medarbetare.

Ett företags vinst kan betalas ut till ägarna, eller så kan den återinvesteras i medarbetarnas villkor och behov. Arbetsmiljöarbetet behöver ske kontinuerligt och konsekvent, men med så goda vinstmarginaler finns nu än större utrymme att hantera såväl små som stora arbetsmiljöfrågor för ett mer hållbart arbetsliv i finansbranschen. Genom att återinvestera i den egna organisationen tar arbetsgivarna både ansvar för detta och motar den negativa bilden av övervinster.

Ulrika Boëthius
Ordförande, Finansförbundet