– Vi är på hugget. Det är vi alltid när den här typen av läckor kommer. Så fort som vi har fått en klar bild av omfattningen är vi beredda att kraftsamla om det skulle visa sig att det behövs, säger Anders Bäck, enhetschef på Skatteavdelningen, till Realtid.

Vid tidigare läckor, såsom Panamaläckan och Paradisläckan, har Skatteverket periodvis haft flera hundra medarbetare som samtidigt har arbetat med materialet. Till en början gör dock en begränsad mängd analytiker en första genomgång för att se hur omfattande underlaget är.

I Pandoraläckan uppges ungefär 200 svenskar finnas med, bland dem en börs-vd, en av Sveriges rikaste familjer och bokföringsbrottsmisstänkt affärsman.

– I materialet kan det finnas både sådant som är lagligt och sådant som är olagligt eller ligger på gränsen. Vi undersöker bland annat skatteundandragande, eventuell penningtvätt och i förlängningen skattebedrägerier, säger Anders Bäck.

Hur stor nytta har ni på Skatteverket av den här typen av läckor?
– Vi har stor nytta av dem, men det ska också sägas att många av de namn som förekommer i läckorna har vi jobbat med tidigare, vilket snarast ger en bekräftelse av att vi är rätt ute, säger Anders Bäck.

Fotnot: Återigen är det Malmöbolaget Neo4j som står bakom den grafdatabas som journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, har använt för att ta fram underlaget för Pandoraläckan. Neo4j användes även i samband med Panamaläckan och Paradisläckan.