Förslaget är att Riksbankens kapital återställs till lagens grundnivå, mot bakgrund av den nya riksbankslagen som trädde i kraft 1 januari 2023.

”Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader”, säger riksbankschef Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Riksbanken uppger att en vanlig intäktskälla för centralbanker är seignoraget, som innebär monopol på utgivning av sedlar och mynt och kostnaden för att prägla och trycka är ”relativt låg”. Men Riksbanken har svårare att återställa det egna kapitalet eftersom kontanter används i så liten utsträckning i Sverige.

”Förklaringen till den stora förlusten är det stora värdefallet på den obligationsportfölj som köptes upp under pandemiåren, liksom den man släpat med sig från de ”kvantitativa lättnaderna” som genomförde efter krisen 2008. De snabba räntehöjningarna har lett till stora värdeminskningar. Riksbanken har finansierat dessa förvärv genom att ge ut korta skulder, som brukar benämnas ”reserver”, som i Riksbankens balansräkning hamnar under posterna ”inlåningsfacilitet” eller ”riksbankscertifikat”.

Riksbanken redovisar nu som sagt var inte någon egen kvartalsrapport. Skulle de göra det så skulle den inte vara vacker. Intjäningen på de egna tillgångarna lär vara i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret (2022), där ränteintäkterna uppgick till 12 miljarder kronor. Det gäller högst säkert obligationsinnehavet som värderas till 834 miljarder kronor.  Nettovärdet på de utländska tillgångarna minus utländska skulder uppgår till 430 miljarder kronor. Skulle Riksbanken lyckas i sin ambition att stärka kronan så blir det ett rejält värdefall,” skrev Realtids Per Lindvall i april förra året.

”Riksbanken föreslår nu en återställning av eget kapital enligt riksbankslagen men på längre sikt behöver Riksbanken stärka sin självfinansiering, för att bevara ett finansiellt oberoende”, säger Thedéen.