Innan millennieskiftet var sjukskrivning på grund av sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ont i rygg eller nacke, vanligast vid längre sjukfall. I det nya arbetslivet har kvinnor betydligt högre sjukfrånvaro än män och vissa branscher är mer drabbade än andra. Samtidigt är forskningen tydlig med att arbetsmiljö är den viktigaste faktorn bakom utvecklingen. Idag släpper Försäkringskassan rapporten Från ryggont till utmattning, det första numret i den årligt återkommande serien Försäkringskassans lägesrapport – psykisk ohälsa i dagens arbetsliv. Det framgår av ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i en rad ekonomiskt utvecklade länder, däribland Sverige. Men det som blivit vanligare över tid är inte psykiska sjukdomar, som exempelvis schizofreni, utan stressrelaterad psykisk ohälsa som utmattningssyndrom. Stressrelaterade sjukskrivningar har aldrig tidigare varit så många till antal för både kvinnor och män, både för startade och pågående sjukfall. I det första numret av en ny analysserie har Försäkringskassan tittat på utvecklingen och dess orsaker.

Det är väl belagt inom forskning att det främst är dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro och en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg är en obalans mellan krav och resurser.

I genomsnitt blir sjukfall kopplade till psykiatriska diagnoser längre än andra diagnoser och har en genomsnittslängd på 90 dagar, jämfört med 49 dagar för samtliga diagnoser. Diagnosen ”akuta stressreaktioner”, som beror på yttre händelser, innebär sjukskrivning i cirka 40 dagar. Den allt vanligare diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.