Pwc Hållbarhetsrapportering
Karin Juslin och Isabelle Hammarström, hållbarhetsspecialister på PWC. Foto: PWC
Revision

PWC: Svenska bolags hållbarhetsrapportering bättre men fortfarande bristfällig

Grundförståelsen för hur lagen ska tolkas har förbättrats men svenska bolags hållbarhet måste tydliggöras ännu mer i både affärsmodell och genom styrelsens ansvar.

Uppdaterad 2020-10-16
Publicerad 2020-10-16

Hållbarhetsrapporteringen i årsredovisningarna i svenska bolag har förbättrats under 2020 men styrelsens ansvar redovisas fortfarande för bristfälligt, konstaterar PWC i rapporten ”Hållbarhet ofta osynligt i kärnverksamheten”, som PWC producerat för tredje året i rad. Studien granskar hållbarhetsrapporteringen bland svenska bolag under 2019.

Karin Juslin och Isabelle Hammarström, hållbarhetsspecialister på PWC, är författare till rapporten. 

Enligt PWC behöver svenska bolags arbete med hållbarhet tydliggöras i både affärsmodell och genom styrelsens ansvar då fortfarande för få bolag tydligt beskriver  styrelsens faktiska involvering i olika hållbarhetsområden. Även affärsmodellen och hållbarhetsaspekter i affärsmodellen är oftast svagt beskrivna. Det blir då svårare för läsaren att första hur bolagen arbetar med hållbarhet och kunna forma ett informerat investeringsbeslut, vilket var ett viktigt syfte med de nya reglerna.

Pwc Hållbarhetsrapportering
Tabell: Hällbarhetsrapportering: Kravuppfyllelse bland 125 svenska bolags årsredovisning 2019
Källa: PWC, Hållbarhet ofta osynligt i kärnverksamheten. 2020

Rapporten granskar hur svenska bolag klarar av de krav på hållbarhetsrapportering som ställts av reglerna i EU-direktiv 2014/95 och dess tillämpning i svensk lag i ÅRL 6 kap, vilken trädde i kraft 2017. Sverige valde då att gå längre än Europeiska Unionen genom att ställa krav på fler typer av bolag än EU-direktivet, vilket gör det svårt att jämföra med andra EU-länder.

– Enligt studien är det 82 procent av bolagen som har en lagstadgad hållbarhetsrapport med yttrande från sin revisor. Vi kan dock konstatera att rapporterna är med varierande kvalitet och mognad och det finns inget område som beskrivs till 100 procent i studien, säger Karin Juslin, medförfattaren av rapporten tillsammans med Isabelle Hammarström, båda hållbarhetsspecialister på PWC.

–  Det är svårt att göra jämförelsen med andra EU länder då de flesta medlemsländerna har färre antal bolag som har detta krav på sig. Sverige valde 2017 att ställa krav inte enbart på noterade eller finansiella bolag som är stora utan alla bolag av en viss storlek, och dessutom med lägre tröskelvärden för antal anställda jämfört med EU-direktivet, säger Karin Juslin på PWC till Realtid.

Hur vanligt förekommande är det bland de granskade bolag att de synliggör förankring i affärsmodell och ansvar?

– Avseende affärsmodell så visar studien att enbart 14 procent inkluderar hela värdekedjan i beskrivningen och vi såg att det oftast är stora organisationer som har höga ambitioner avseende sitt hållbarhetsarbete samt har arbetat länge med frågorna. Med värdekedja menar vi att bolagen ska beskriva hur de fångar hela bilden av bolaget, alltså vad som påverkas och påverkar bolaget, dess intressenter och omvärld, säger Karin Juslin. 

Hon fortsätter:

– Strax över hälften av bolagen i studien visar styrelsens ansvar genom att de antingen skriver under den separata hållbarhetsrapporten eller indirekt genom förvaltningsberättelsen, alternativt att de kortfattat beskriver ansvaret och sin involvering i löptext i hållbarhetsrapporten. 

Hur gör ni skillnad med riktiga hållbarhetsinsatser och greenwashing?

– När vi går in som revisorer och granskar en hållbarhetsrapport enligt internationella standards så tittar vi inte enbart på data utan även på påståenden som görs i rapporten och bolaget får visa bevis på detta. Vi kollar även på principer som balans och transparens genom rapporten. På så sätt kan greenwashing minimeras. 

– Denna typ av granskning är dock frivillig idag för alla utom de statliga bolagen och det är viktigt att poängtera att den check som revisorn idag behöver göra på de lagstadgade rapporterna inte ger någon säkerhet i uttalanden som görs, utan säkerställer enbart att en rapport har upprättats, säger Karin Juslin. I studien har vi som sagt kollat på de lagstadgade kraven och vi vill understryka att om en hållbarhetsrapport är bristfällig inom ett specifikt område som ÅRL kräver behöver det inte betyda att den är bristfällig i vissa andra prioriterade områden för bolaget. 

Hur ser ni på och hur förklarar ni att styrelsens engagemang i hållbarhetsfrågor inte redovisas tydligare? Hur kan ni ta reda på om styrelsen verkligen är engagerade i dessa frågor om det nu redovisas bara bristfälligt?

– Vi förstår att styrelser arbetar på olika sätt och det finns många bolag som kommit långt, men som studien visar så är det i närmare hälften av rapporterna som styrelsens involvering inte beskrivs tydligt i den externa rapporteringen. Vi kan spekulera i att det inte är tydligt utformat i lagtexten för hållbarhetsrapport om vad som krävs här, samtidigt rekommenderar vi oavsett att bolagen säkerställer att de styrmodeller som styrelsen etablerar och övervakar har en tydligare koppling till alla väsentliga områden för bolaget, att de implementeras internt samt även rapporteras externt, säger Isabelle Hammarström.

”I närmare hälften av rapporterna beskrivs styrelsens involvering inte tydligt i den externa rapporteringen. Vi kan spekulera i att det inte är tydligt utformat i lagtexten för hållbarhetsrapport om vad som krävs här.”

– Som revisorer så inhämtar vi styrelseprotokoll och uttalande från styrelsen om deras ansvar för den legala hållbarhetsrapporten, för att säkerställa att kravet är uppfyllt men också för att förstå involveringen.

Vilka samband, om sådana finns, ser ni mellan de bättre hållbarhetsredovisningarna och företagens ekonomiska hälsa och tillväxt?

– Det finns många studier som pekar på kopplingen mellan ett bra hållbarhetsarbete och stark finansiell utveckling, denna studie har inte varit ner på djupet i analys av sambandet. Enligt ÅRL ska en läsare av en årsredovisning få information om vad som påverkar bolagets utveckling, ställning och resultat. Från och med 2017 ska läsaren även kunna förstå konsekvenserna av bolagets verksamhet i hela värdekedjan. Det blir allt tydligare och av större vikt att företag analyserar och rapporterar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, inte minst kopplat till klimatförändringarna. Detta blir ökade krav från investerare och banker samt viktigt i den fortsatta driften och utveckling av strategierna framåt, säger Isabelle Hammarström.

”Det blir allt tydligare och av större vikt att företag analyserar och rapporterar hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, inte minst kopplat till klimatförändringarna. Detta blir ökade krav från investerare och banker samt viktigt i den fortsatta driften och utveckling av strategierna framåt.”

Inom vilka hållbarhetsområden ser ni den tydligaste förbättringen vad gäller rapportering? Vilka områden har den mest bristfälliga redovisningen? Hur förklarar ni detta?

– Vi ser att grundförståelse för hur lagen ska tolkas har förbättrats genom åren vilket även medför att sakområdena som krävs enligt ÅRL har på något sätt inkluderats i merparten av rapporterna. Svagast rapportering är på sakområdena sociala förhållanden och mänskliga rättigheter även om riskbeskrivningar inom mänskliga rättigheter är det som förbättrats mest, från 35–65 procent mellan år ett till år tre. Vi ser också utmaningar i att skilja på områdena personal, mänskliga rättigheter och sociala förhållanden.  

– Inom samtliga sakområden ser vi också att många bolag fortsatt har stora utmaningar i att förklara hur de faktiskt arbetar inom respektive område, det vill säga styrning och uppföljning. När vi försöker tolka resultatet tror vi det kan bero på dels att sociala förhållanden är svårt att förstå som begrepp i lagstiftningen samt att många bolag inte så tydligt vill definiera sig med utmaningar inom mänskliga rättigheter då de upplevs “långt bort” från Sverige. Följaktligen bryter bolag inte så tydligt ner vad mänskliga rättigheter betyder för just dem då mänskliga rättigheter innefattar många olika bitar, alltifrån barnarbete i leverantörsled till hälsa och säkerhet bland egna personalen, säger Isabelle Hammarström.

Vilka är de största förbättringsområden mer allmänt när det gäller hållbarhetsredovisning?

– Beskrivningen av styrelsearbetet är ett tydligt förbättringsområde. Hur styrelsen är involverad kan tydliggöras i rapporteringen med exempelvis beaktande av klimatförändringarna, diskussioner om mångfald och inkludering eller framtida anpassningar för organisationen, säger Isabelle Hammarström.

– En grundläggande pusselbit för att vara framgångsrik i sitt arbete inom de olika hållbarhetsområdena är att bolaget har förankrat helhetsbilden av allt som är viktigt i hela värdekedjan i affärsmodellen. Detta kan också förbättras, gärna genom illustrationer i sin rapportering, vilket förutsätter att olika hållbarhetsperspektiv är inkluderat i kärnverksamheten, säger Isabelle Hammarström.

”En grundläggande pusselbit för att vara framgångsrik i sitt arbete inom de olika hållbarhetsområdena är att bolaget har förankrat helhetsbilden av allt som är viktigt i hela värdekedjan i affärsmodellen.”

– Vi ser även stora förbättringsmöjligheter i att rapportera klimatrelaterade risker, styrning och nyckeltal samt en mer holistisk bild av sitt mångfaldsarbete. Framåt ser vi stora utmaningar i att efterleva de tuffare krav som kommer via regleringar, investerare och tillsynsmyndigheter, inte minst kopplat till beskrivning av risker utifrån det dubbla materialitetsperspektivet samt fullständig och kvalitetssäkrad data, avslutar Isabelle Hammarström.

Pwc:s studie har utgått från ett slumpmässigt urval om 125 bolag som alla uppfyller minst två av tre krav för när bolaget måste ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt ÅRL.

EU-direktiv 2014/95 och reglerna om hållbarhetsrapportering i ÅRL 6 kap

Enligt direktivet behövs mer och bättre publik ickefinansiell information för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. I Sverige finns reglerna om hållbarhetsrapportering i ÅRL 6 kap. Reglerna omfattar bolag som under de två senaste faställda räkenskapsåren uppfyller minst två av följande kriterier; 350 miljoner kronor i omsättning, 175 miljoner kronor i totala tillgångar eller 250 anställda.

ÅRL ställer krav på redovisning inom fem områden; miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter samt antikorruption. Kopplingen till affärsmodellen ska framgå tydligt och för varje område ska det beskrivas: risker, hur man minimerar sina risker genom policyer och styrning, hur man arbetar med uppföljning av implementerade policyer och styrning, resultat, gärna i form av nyckeltal.

Källa: PWC

Platsannonser