Handelsbanken: Varannan ung känner inte till nya bolånereglerna
Inför att de nya bolånereglerna träder i kraft nu på onsdag 1 april visar en ny Sifo/Verian-undersökning från Handelsbanken att många unga riskerar överraskas. ”Yngre påverkas på många sätt mest när bostadsmarknaden genomgår en av de största förändringarna på länge. Trots det saknar unga i betydligt högre grad än äldre kunskap om de nya reglerna”, säger Jonathan Örnberg, bolåneexpert på Handelsbanken i Örebro.
Drygt fyra av tio svenskar känner inte till de nya reglerna på bostadsmarknaden eller är osäkra på vad som ändras, och okunskapen är störst bland 18–29‑åringar där nära sex av tio inte känner till att nya regler börjar gälla vid månadsskiftet. Samtidigt är svenskarna tydliga med vad de hoppas på: 70 procent tror att de nya reglerna kommer att göra det lättare för unga att komma in på bostadsmarknaden.
”Det är en viktig förändring för unga och barnfamiljer som behöver större bostad. Samtidigt finns en stark förväntan på att det ska bli lättare för unga att ta steget in på bostadsmarknaden. Det är viktigt för potentiella nya bostadsköpare att ha kunskap om hur reglerna påverkar just deras ekonomi utifrån personliga förutsättningar och hur bostadsmarknaden ser ut där de bor”, säger Maria Lidström Andersson, kontorschef för Handelsbanken i Solna.
Många riskerar överraskas av begränsningar i tilläggsbelåning
Nästan hälften, 46 procent, av de tillfrågade känner inte till att de nya reglerna också begränsar möjligheten att låna mer på sin bostad. På landsbygd stiger siffran till 58 procent som inte känner till att man får belåna en mindre del av bostadens värde än tidigare när ett befintligt bolån utökas, exempelvis för en renovering eller tillbyggnad.
”Det är tydligt att många ännu inte har en fullständig bild av vad regeländringarna innebär. Mitt råd är att prata med någon man har förtroende för och läsa på hur de nya reglerna påverkar just dig. Det är en bra grund för att kunna planera sin ekonomi långsiktigt så man inte överraskas den dagen man behöver renovera eller vill byta bostad”, säger Jonathan Örnberg.
Storstadsbor tror på högre priser – spartiden kortas mest där det är dyrast
Undersökningen visar att storstadsbor i högre grad än övriga landet tror att priserna kommer att stiga när bolånetaket höjs från 85 till 90 procent.
Samtidigt visar Handelsbankens egna beräkningar att tiden för att spara ihop till en kontantinsats kortas i hela landet, men att skillnaderna är stora. Analysen visar att spartiden skiljer 16 år mellan Västernorrland (snabbast) och Stockholms län (längst). I Stockholms stad kortas spartiden med 6 år, i Malmö och Göteborg med 4 år. I många län i norra och mellersta Sverige går det betydligt snabbare än många känner till att spara ihop till en kontantinsats.
”Det kortas mest där det är dyrast att köpa. Men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av landet och därför blir lokal kunskap avgörande”, säger Maria Lidström Andersson.
Fler tror på ökat sparande än minskat – men de flesta tror att sparandet blir oförändrat
När svenskarna får frågan om hur reglerna påverkar deras sparande svarar fler att de tror att sparandet kommer att öka än att det minskar. Men majoriteten tror att sparandet inte påverkas alls. Det tyder på att många hushåll ännu inte kopplar ihop de nya reglerna med sin egen ekonomiska planering.
”Vi får många frågor av våra kunder om hur de nya regelverket påverkar hushållsekonomin i stort. När reglerna förändras ökar behovet av att förstå hur spartid, belåningsgrad och amortering påverkar möjligheterna på bostadsmarknaden och individens eller familjens ekonomi och sparande både på kort och på lång sikt”, säger Maria Lidström Andersson.
För spartid per län och stad, se: Stora regionala skillnader i hur nya bolåneregler påverkar | Handelsbanken
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Handelsbanken. Målgrupp: Svenska allmänheten 18–79 år. Metod: Webbintervjuer i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Resultatet har vägts på kön, ålder och region för att spegla den svenska allmänheten. Tidsperiod: 10–12 mars 2026. Antal respondenter: 1 035 personer.
