Realtid

Från hummer till kungskrabba: så byter världens rikaste smak

Levande norsk röd kungskrabba har blivit lyxkökets nya statussymbol. (Foto: Maria Arpnäs)
Viggo Cavling
Viggo Cavling
Uppdaterad: 26 dec. 2025Publicerad: 26 dec. 2025

När hummer blev vardagslyx tappade den sin glans. Nu har de riktigt förmögna gått vidare. Den nya statussymbolen i världens finaste kök är svårfångad, svindyr och kräver tålamod. Krabban har tagit över lyxens innersta cirklar.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Hummerns fall från piedestalen

Det började med goda intentioner. Hummer skulle demokratiseras. Resultatet blev hummer i pasta, hummer i sliders, hummer i frysdisk. När en råvara finns överallt slutar den att signalera exklusivitet. Samma öde har redan drabbat kaviar, tryffel och wagyu. Lyxen blev tillbehör, rapporterar Fortune.

De mest kräsna konsumenterna, de som inte nöjer sig med premium utan kräver knapphet, har därför börjat leta vidare. Och de har hittat krabban.

Läs även: Missa inte Dating Sunday – årets mest aktiva dag för singlar

Den nya lyxen är svårfångad, opraktisk och extremt dyr. Foto: Canva
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

12 dec. 2025
Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025

Dyrare än hummer – och bara början

Levande kungskrabba från Norge och snökrabba från Japan handlas i dag till priser som gör hummer till ett kap. Grossistpriser på upp till 85 dollar per pound är redan verklighet. För privatkunder kan en enda levande krabba kosta över 1 200 dollar, levererad direkt till dörren.

Det finns en enkel förklaring. Krabba går inte att odla i industriell skala. Bestånden påverkas av klimatförändringar, geopolitik och hårda fiskekvoter. Tillgången är osäker, efterfrågan stigande och priset rör sig i en riktning.

ANNONS

Läs även: De nya miljardärerna använder ryggsäck

Krabba kräver hantverk – och det är en del av priset.

Omakase, prestige och trettio tusen kronor

I takt med att fine dining blivit mer upplevelse än mättnad har krabban blivit perfekt råvara. På exklusiva restauranger i New York, Los Angeles och Las Vegas serveras nu krabbmenyer där råvaran får stå helt ensam, ibland med bara salt som sällskap.

På Sushidokoro Mekumi erbjuds en krabbfokuserad omakase där gästerna betalar motsvarande runt 30 000 kronor per person. Allt kretsar kring en enda sak: absolut råvarukvalitet, levererad från Japan på två dygn.

I Las Vegas kan en stor kungskrabba på Carbone Riviera landa på över 2 000 dollar. Det är ofta den dyraste rätten i en lokal där pengar annars inte verkar spela någon större roll.

Läs även: Titanic skulle floppa – istället skrevs filmhistoria

Japansk snökrabba flygs in levande till restauranger i New York. Foto: Canva
ANNONS

Arbete är den nya lyxen

Krabbans status handlar inte bara om pris, utan om arbete. Att plocka köttet ur en mindre krabba kan ta upp till 45 minuter av koncentrerat hantverk. Det finns inga genvägar. Ingen maskin gör jobbet snabbare utan att förstöra resultatet.

I en tid där nästan allt går att effektivisera har tidsåtgång blivit ett lyxvärde i sig. Krabba är inte snabbmat. Den är motsatsen till optimering.

En ny signal i det tysta

För den som vill visa smak, snarare än pengar, är krabban perfekt. Den är dyr utan att vara skrikig. Svår att få tag på utan att vara trendig på Instagram. Ett val för dem som redan haft allt annat.

Hummern må fortsätta sälja. Men i de mest slutna rummen har krabban redan vunnit.

Lyxväskan tappar greppet om siffrorna

Lyxväskan har i två decennier varit lyxindustrins mest lönsamma produkt. Lätt att distribuera, enkel att prishöja och svår att ifrågasätta.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling
Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

ANNONS
ANNONS