Navindu Katugampola
Navindu Katugampola, chef för hållbara investeringar på Morgan Stanley Investment Management Fixed Income & Liquidity.
Finans

Morgan Stanley: Årets genombrott – sustainability-linked bonds

”Den globala marknaden för hållbara obligationer växer exponentiellt”, säger Navindu Katugampola på Morgan Stanley som har målet att konstruera hållbara fonder utan att kompromissa med diversifiering och avkastning.

Publicerad 2021-01-12

Förra årets emissioner av hållbara obligationer uppgick till motsvarande över 4 000 miljarder kronor. Det är mer än dubbelt så stora volymer jämfört med 2018 och tio gånger så mycket jämfört med 2015.

På den amerikanska förvaltaren Morgan Stanley Investment Management, MSIM, ser man en stor och växande potential i marknaden som håller på att röra sig från liten nisch till något mycket mer mainstream.

Någon som från första parkett bevittnar den här rörelsen, och som aktivt påverkar den, är Navindu Katugampola, chef för hållbara investeringar på Morgan Stanley Investment Management Fixed Income & Liquidity med bas I London. Han beskrivs som något av en pionjär inom hållbara investeringar, som han arbetat med i olika former i över 15 år.

Katugampola är övertygad om att marknaden för hållbara investeringar bara befinner sig i sin linda.

– När emissioner av hållbara företagsobligationer tog fart handlade det om europeiska företag. Nu förväntar vi oss att utbudet av hållbara obligationer från amerikanska företag ska accelerera – 2021 kan bli året då USA kommer in i matchen på allvar. Latinamerika och Asien är också på väg. Inte minst med anledning av den kinesiska regeringens åtagande att reducera landets koldioxidavtryck, säger han.

I september förra året förklarade Kinas president Xi Jinping att Kina siktar på netto noll i utsläpp år 2060. Det är ett löfte som ingett en viss optimism, samtidigt som miljöorganisationer pekar på att Kina trots allt fortsätter att bygga kolkraftverk och har fler i pipe-line.

I USA ökade så kallade ”hållbara tillgångar” under förvaltning med 42 procent under 2018 till 2020. Dessutom har den nya Biden-administrationen fastställt en ambitiös miljöstrategi som omfattar klimatreduktion, förebyggande av föroreningar och nya åtgärder för att skapa jobb som är ”grönare” – jobb med lägre koldioxidavtryck.

Navindu Katugampola är osäker på hur mycket av detta som det i slutändan kommer att lagstiftas om. Men han menar att den kommande administrationens nya och grönare prioriteringar – samt att USA mest sannolikt återansluts till Paris-avtalet under Biden – kommer att uppmuntra och stödja amerikanska företag i det egna miljöarbetet.

Nya finansiella instrument

Det är inte bara volymerna av hållbara obligationer som exploderat de senaste åren. Det utvecklas nya varianter av finansiella instrument inom området. För fem år sedan emitterades framför allt ”gröna obligationer” där kapitalet var öronmärkt till olika former av miljöprojekt.

Sedan kom ”sociala obligationer” och ” sustainability bonds” – hållbarhetsobligationer. De sistnämnda ska finansiera projekt som är en kombination av miljö- och sociala projekt. Alla dessa går under samlingsnamnet ”sustainable bonds” – hållbara obligationer.

Det senaste på menyn kallas ”sustainability-linked bonds”  – där kupongen är kopplat till uppfyllandet av specifika hållbarhetskrav –  som väntas få något av ett genombrott i år.

– Emissioner av gröna och sociala obligationer görs för att finansiera specifika projekt. Sustainability-linked bonds kan finansiera exempelvis ett företags övergripande ansträngningar att minska det totala koldioxidavtrycket eller åtaganden för att öka tillgången på företagets produkter och tjänster bland sårbara och marginaliserade grupper, till exempel, säger Navindu Katugampola och fortsätter:

– Det som känns tilltalande med sustainability-linked bonds är att man kan finansiera en övergripande strategi. Det öppnar upp den här marknaden för mindre aktörer som vill utveckla hela företaget i en mer hållbar inriktning. Det ger också bolag inom koldioxidtunga industrier möjlighet att finansiera en generell utveckling mot lägre koldioxidutsläpp istället för att låna till ett mycket specifikt projekt.

Något som förväntas bidra till ett ökat intresse för just den här typen av instrument är att Europeiska centralbanken, ECB, från och med i år godtar sustainability-linked bonds som säkerhet. Från och med i år omfattas också sustainability-linked bonds av ECB:s program för köp av tillgångar. 

Centralbankernas gröna fokus

Det har spekulerats i att ECB kommer att gynna eller favorisera den här typen av tillgångar, exempelvis genom att köpa oproportionellt stora volymer gröna obligationer eller ”favorisera” emittenter med stark miljöprofil. Men det ser Navindu Katugampola som mindre troligt.

– Det är ändå en ganska liten marknad – jämförelsevis – och om ECB skulle börja köpa upp stora volymer skulle det påverka likviditeten – det skulle vara kontraproduktivt. Däremot tror jag att det kommer att bli ett ökat fokus på den egna balansräkningen, dess hållbarhetsrisker och hur de ska hanteras.

Navindu Katugampola pekar på den svenska Riksbankens hållning.

Riksbanken kan köpa företagsobligationer inom ramen för programmet för köp av värdepapper i penningpolitiskt syfte. Men bara företagsobligationer som är utgivna av företag som bedöms leva upp till internationella standarder och normer för hållbarhet godkänns.

– Det tycker jag är en rimlig hållning.

Pandemins effekter

Trots att 2020 i mångt och mycket vältes över ända av covid-19 satte pandemin alltså inte stopp för den betydande tillväxten av hållbara obligationsemissioner.

– Covid 19 har understrukit hur sammankopplade hållbarhetsfrågorna är. Det finns tydliga vetenskapliga bevis för att spridningen av sjukdomar som covid-19 kan förvärras av stigande temperaturer, avskogning, förlust av biologisk mångfald och dålig sanitet, säger Navindu Katugampola och fortsätter:

– En satsning på klimatsmart och hållbar återuppbyggnad kan hjälpa oss ur den ekonomiska krisen samtidigt som vi minskar riskerna för framtida kriser. Och vi kan mildra kriser och förhindra att de snabbt utvecklar sig till omfattande katastrofer.

Märker du att pandemin har förändrat investerares sätt att tänka?

– Vi har sett att både investerare och emittenter fokuserar mer på vilka avtryck de själva gör avseende sådant som markanvändning, bevarande av livsmiljöer och biologisk mångfald. Frågor som företags motståndskraft och beredskap uppmärksammas också på ett helt annat sätt. Det investeras i metoder för anpassning, infrastruktur och teknologi för att företag ska bli mer robusta och beredda på olika typer av framtida utmaningar – inte bara pandemier utan även sådant som klimatkriser.

Hållbart med nytt recept

Samtidigt som allt fler av MSIMs klienter efterfrågar hållbara investeringsalternativ, är det en utmaning att konstruera hållbara fonder som samtidigt är diversifierade och ger en bra, riskjusterade avkastning.

Hållbara fonder tenderar att antingen handla om att exkludera vissa saker – som tobak, vapen och spel – eller om fonder med gröna obligationer.

– Ägnar man sig bara åt att exkludera dåliga saker kan man missa att ta till vara möjligheterna med hållbara investeringar. Och begränsningen med gröna obligationer är att de är relativt få – det är svårt att konstruera en väldiversifierad portfölj av uteslutande gröna obligationer, säger Navindu Katugampola och fortsätter:

– Våra klienter vill att deras kapital ska ha en positiv effekt utan att för den skull ge avkall på deras riskjusterade avkastningsmål.

MSIM Fixed Incomes målsättning är att konstruera produkter som uppfyller samtliga dessa krav och förra året lanserades två fonder som konstruerats efter ett nytt recept.

Grunden är en existerande fond. Från den exkluderas uppenbart ”icke hållbara” sektorer och aktörer inom exempelvis tobak, spel och kontroversiella vapen. Därefter väljs 80 procent av de ”bästa” emittenterna inom varje sektor ut baserat på deras sammantagna hållbarhetsbetyg som i sin tur grundar sig på MSIMs egna kriterier.

Baserat på det resulterande urvalet skapar MSIM en portfölj som använder sig av kriterier som lågt koldioxidavtryck eller att emittenten ska bidra nettopositivt till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Det rör sig bland annat om att avskaffa fattigdom, utrota hunger och att uppnå jämställdhet. Utöver det ska minst 10 procent av kapitalet allokeras till gröna, sociala och hållbara obligationer.

– Man kan fråga sig varför vi bara exkluderar de 20 sämsta procenten. Men vi vill också stödja företag som försöker bättra sig. Ett företag som rör sig rätt riktning vill vi stödja med vårt kapital, säger Navindu Katugampola.

Kommer ni att lansera fler fonder i år?

– Vi drivs av efterfrågan från våra kunder, och intresset växer. Vi fortsätter att arbeta med våra kunder för att säkerställa att vi erbjuder produkter och lösningar som möter deras investeringsmål.

Platsannonser

Här är finansbolagen och advokatbyråerna som har fått mest i coronastöd
118 miljoner fördelades i branschen. Läs kommentarerna från de som fick mest.

Logga in