Kapplöpningen om talangerna i den globala hedgefondbranschen har nått en punkt där även oprövade analytiker binds upp i åratal. Frågan är hur en sådan modell skulle stå sig mot svensk arbetsrätt. Svaret är sannolikt inte alls.
Talangkriget i finansbranschen: Upp till två års karantän
Ken Griffins hedgefond Citadel kräver nu konkurrensklausuler på upp till två år för sin investeringspersonal, inklusive vissa analytiker.
Missa inte: Musk-effekten: Nu tjänar vd:ar 5 387 gånger mer än sina anställda. Realtid
Det ovanliga är att klausulens längd knyts till den anställdes totala ersättning, ju mer man tjänar, desto längre karantän, med ett golv på ett år för analytiker, skriver Bloomberg
Ett eskalerande talangkrig
Bakgrunden är en ersättningskapplöpning bland de så kallade multistrategifonderna, där Citadel, Millennium och Point72 slåss om samma begränsade skara förvaltare.
Hur hårt det gått till illustreras av ett fall som Bloomberg rapporterat om, där makrotradern Pablo Duran Steinman backade ur en planerad flytt till Millennium och i stället gick till Citadel, ett exempel på hur svårt det blivit att låsa fast nyckelpersoner även efter att en rekrytering ser klar ut.
Läs även: Här är fondbolagen på dekis – noll utdelning. Dagens PS
Alla köper dock inte bilden. Elliotts grundare Paul Singer kallar enligt Hedgeweek, med hänvisning till Business Insider, talangkriget ”överdrivet” och menar att de skyhöga paketen och de åratal långa klausulerna framför allt är en funktion av en oavbruten tjurmarknad och högre avgifter.
Svensk rätt sätter hårda gränser
I Sverige skulle Citadels upplägg vara svårt att genomföra. Enligt 2015 års avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK, vägledande även för arbetsgivare utan kollektivavtal, är normal bindningstid högst nio månader, och 18 månader endast om det finns särskilda skäl.
Missa inte: AI skulle ge mer fritid – nu jobbar techfolket 90 timmar i veckan. Realtid
En arbetsgivare som vill åberopa en klausul måste dessutom betala. Ersättningen ska normalt uppgå till minst 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under förbudstiden.
Framför allt krävs ett verkligt skyddsbehov. Bedömningen styrs av proportionalitet, och att ett behov av att skydda företagshemligheter kan motivera en klausul, men att ett allmänt intresse av att slippa konkurrens inte gör det.
Just en modell som knyter längden till lönen snarare än till hur känslig information den anställde har tillgång till träffar den gränsen.
Klausuler mot unga – tveksamt i Sverige
Vinkeln mot just unga är känslig även här. 2015 års avtal anger att klausuler i princip inte ska användas vid visstidsanställningar och att de för nyexaminerade bör utformas så att de inte gäller förrän efter sex månaders anställning.
Att importerade avtal ändå dyker upp i finansbranschen är känt. Finansförbundets förhandlingschef Madeleine Lindermann har beskrivit hur utländska bolag utan kollektivavtal presenterar avtal på krånglig juridisk engelska, inte anpassade efter svensk arbetsrätt, med konkurrensklausuler och höga vitesbelopp där tvister avgörs i skiljenämnd i stället för i allmän domstol
