Var tredje svensk nätspelare spelade på ett casino som saknade svensk licens det senaste året, enligt en enkätundersökning. Valet innebär inte bara att de har ett svagare konsumentskydd, det har också ekonomiska konsekvenser för staten. När miljardbelopp omsätts utanför det licensierade systemet uteblir en del av statens skatteintäkter för spel.
Var tredje casinospelare väljer utländska sajter, visar ny undersökning
Var tredje spelare väljer bort den licensierade marknaden
Uppgiften om spelandet på sajter utan svensk licens kommer från en casinoundersökning gjord av Casinorino i mars 2026, med hjälp av analysföretaget Norstat. Den baseras på en enkät som gått ut till drygt 1 000 personer i åldrarna 18 till 65 år som spelat på online casino någon gång under det senaste året. Av dessa var det hela 31 % som uppgav att de spelat på minst ett utländskt casino under de senaste tolv månaderna.
Det vanligaste angivna skälet till att söka sig utomlands var att tillgången till bonusar är större. En del spelare väljer dessutom gärna sajter som erbjuder spel som inte går att hitta hos de svenska spelbolagen. Andra har valt att stänga av sig från allt licensierat spel via Spelpaus, men ångrar sig och söker sig utomlands för att kringgå avstängningen.
En viss andel kan också förklaras av ren okunskap. Omkring 4–5 % av de som spelat på utländska sajter uppgav att de gjort det av misstag, helt enkelt för att de inte uppmärksammat att svensk licens saknades.
Utländskt spelande extra vanligt hos dem som har flera casinokonton
Av de spelare som uppgav att de hade fyra eller fler aktiva casinokonton var det 45 % som sade sig ha spelat på ett utländskt casino. Bland dem som hade ett enda konto var andelen endast 17 %. Sambandet är tydligt. Driften att söka sig utanför licenssystemet hänger ihop med ett mer intensivt spelbeteende.
Geografiskt sticker Stockholm ut. De som bor där spelar nämligen oftare och lägger mer än resten av landet:
- 42 % spelar minst varje vecka, mot 33 % i övriga landet
- 21 % lägger mer än 1 000 kronor per månad, mot 13 % utanför regionen
Undersökningsmaterialet pekar mot att vanan att spela ofta och för mycket pengar är störst hos de som ägnar sig åt utländskt spelande. I förlängningen innebär det att stockholmsområdet är den region där läckaget troligen är som störst.
Minst spelar de som bor i övre Norrland. Bara 16 % av dem spelar varje vecka och andelen spelare som har fyra eller fler konton är klart lägre än i storstadsregionerna.
Kanaliseringsgraden minskar och det kostar
Spelinspektionens uppskattning för 2025 är att 84 % av den konkurrensutsatta delen av svenskarnas spel om pengar på nätet ägde rum på licensierade sajter. Siffran anger värdet på den så kallade kanaliseringsgraden, vars mål är minst 90 %. Inför omregleringen av spelmarknaden, år 2019, bedömdes denna ligga på under 50 %, så visst är det mycket som har hänt. Det går dock trögt att klara av den sista biten.
För just nätcasinodelen är kanaliseringsgraden dessutom ännu lägre. Spelinspektionen bedömer att den ligger på 81 %, vilket innebär att ungefär en femtedel av allt spel på nätcasino sker utanför licenssystemet.
Den olicensierade marknaden är värd 2 miljarder om året
I en granskning av Spelinspektionens tillsyn som rapporterades i oktober 2024, uppskattade Riksrevisionen att svenskars spel på den olicensierade spelmarknaden omsätter cirka 2 miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för spelbolag med svensk licens var 28,2 miljarder kronor, under 2025. Drygt 18 miljarder av dessa kom från kommersiellt onlinespel och vadhållning.
Spelskatten, som uppgår till 22 % av överskottet, betalas enbart av spelbolag som har licens. Statens faktiska skatteintäkter från dessa har, även detta enligt Riksrevisionens granskning, ökat från 3,8 miljarder kronor 2019 till 4,3 miljarder kronor 2022.
Bolag som saknar svensk licens betalar ingen spelskatt alls till svenska staten, oavsett vad de tjänar på svenska spelare. Det innebär en ren skatteförlust för landet.
Kreditkortsförbudet ger begränsad effekt på utländskt spelande
Den 1 maj 2026 trädde ett förbud i kraft mot att sätta in pengar med kreditkort på svenska nätcasinon. Norstat-undersökningen genomfördes kort innan detta datum och fångade då vad svenska spelare räknade med för effekt av förbudet.
Svaret var att två tredjedelar uppgav att de inte påverkas alls, medan 20 % planerade att byta till Swish eller Trustly som betalmetod. Just Swish är redan sedan innan dominerande, med 7 av 10 spelare som anger det som sin viktigaste betalningsmetod. För dem innebär förbudet alltså ingen förändring i praktiken.
Bland storspelarna, de som lägger 1 000 kronor eller mer per månad, var reaktionen en annan. I den gruppen planerade 8 % att minska sitt spelande med anledning av förbudet, jämfört med 4 % av dem som spelar mindre.
Liten förväntad flykt till utländska casinon
Av respondenterna var det endast 1,3 % som uppgav att de planerade att byta till utländska casinon som en direkt följd av kreditkortsförbudet.
Bland dem som angav bättre bonusar eller större spelutbud som skäl till att spela utomlands är kreditkortsförbudet en faktor av begränsad betydelse, eftersom de söker sig utomlands av andra orsaker. Kreditkortsförbudet träffar enbart insättningar hos licensierade svenska casinon och påverkar inte betalning på de alternativ som redan används av dem som spelar utomlands.
