Intresset för skogsmark är fortsatt stort. Under det senaste året, präglat bland annat av ekonomisk turbulens, har skog återigen visat sig utgöra ett gott inflationsskydd.

Prisnivån i landet ökade med drygt 1 procent realt, justerat för inflationen, under 2022 jämfört med föregående år. För norra Sverige var ökningen nästan 7 procent realt.

Svensk sågverksindustri står sig bra i konkurrensen med framförallt kontinental-Europa, som ser ut att ha de största utmaningarna när det gäller tillgång till sågtimmer i framtiden. Men under det närmaste halvåret räknar Handelsbanken med att det finns begränsat utrymme för fortsatta prisuppgångar, till följd av sjunkande lönsamhet i industrin.

–Vi väntar oss korrigeringar av prisnivån på timmer i södra delen av landet där prispremierna mot norra delen är på de högsta nivåerna på 20 år, säger Christian Kopfer i en skriftlig kommentar.

Efter kraftiga prisfall under 2022 till följd av minskad efterfrågan från hushåll och professionella byggare kopplat till energikris, stigande inflation och högre räntor har exportpriset för sågade trävaror ökat något hittills i år.

–Vi räknar med en fortsatt svag efterfrågan och en justering av produktionsnivåerna både i Sverige och Europa.

På längre sikt räknar banken med att prisnivåer och lönsamhet för svenska sågverk över konjunkturcykler kommer ligga på cirka 10 procent, vilket ska jämföras med genomsnittsmarginalen på 5 procent perioden 2016-2021.

Flera olika faktorer fortsätter driva på efterfrågan på skog. Dels ersätter skogsmaterial i framtiden alltmer plast, stål och betong, dels finns det intresse från politiskt håll att i ökad utsträckning använda skogen för att binda koldioxid och värna om den biologiska mångfalden.

–Vi bedömer att överenskommelsen om skärpta regler inom EU för bindning av koldioxid kan innebära begränsade möjligheter att möta den strukturellt ökade efterfrågan på svensk virkesråvara. Det talar för att skogsmark som investering fortsätter vara gynnsam över tid, säger Christian Kopfer.