Minns du ljudet när ett modem kopplades ihop med en hemtelefon?

Förmodligen inte.

Det lät ungefär såhär: Bip, Bop, Skree-skratch-piip skree, och efter några minuter följdes en rungande internetuppkoppling på cirka 0,009 Mbit/sekund.

För vissa generationer är detta minnesvärt. Jag minns tiden både före och efter bredbandsanslutningar och snabbt internet.

Framtida generationer kommer att betrakta generativ AI på samma självklara sätt som att ha snabb uppkoppling. De kommer lika självklart be generativ AI att autogenerera ljudet från ett gammalt modem i text, som om det aldrig fanns en tid före det.

Där är vi inte än. Men det finns unga som i allt högre grad, mer än någon annan generation, omfamnar Generativ AI.

De kallas ”Gen Z” som begreppet förkortas, eller Gen Z-AI som vi kan kalla dem. De är födda mellan 1996–2012 och beskrivs som den första generationen som har levt i en värld där internet och smarta telefoner alltid funnits.

I skuggan av domedagsprofetior om att AI-tekniken kommer ta över mänskligheten, har miljoner Gen Z-AI:s experimenterat med den. De använder tekniken flitigt för att bolla idéer, skriva texter, göra inköpslistor, få stilråd, knacka kod, hantera sin privatekonomi och mycket annat.

Det gör dem också mest kompetenta och förberedda att använda generativ AI i arbetslivet. Det är ett faktum och en ny verklighet. Nyp dig i armen och öppna ögonen för detta.

De äldsta i Gen Z-AI är nu i arbetsför ålder, inom några år utgör de en tredjedel av den globala arbetskraften. De har redan börjat använda sina AI-färdigheter i arbetslivet. För Gen Z-AI är det lika naturligt att använda den som det är för äldre generationer att bläddra i en papperstidning.

Det är ett nytt paradigm, där de yngsta, minst erfarna på arbetsplatsen har färdigheter som överträffar många äldre generationer. Något som aldrig hänt tidigare. Som omkullkastar en traditionell uppfattning om  linjär karriärutveckling mätt i kalenderår.

Nyligen publicerade Internetstiftelsen rapporten ”Svenskarna och Internet” och introducerade för första gången en kompletterande rapport kallad ”Svenskarna och AI”.

Resultatet visar att de äldre svarande har mindre erfarenhet och en mer negativ inställning till AI-tekniken.

Två av tre i åldern 18 till 35 år använder AI-verktyg som Chat GPT, medan endast 14 procent i åldersgruppen 50–64 år, och fem procent av dem över 65 använder det. Cirka 80 procent av 18 till 35-åringar  har använt tekniken för privat bruk, 20 procent på sina jobb och 26 procent för studier.

I september genomförde Salesforce också en  studie om användning av AI där 4 041 personer deltog. Resultatet visar liknande trender, att generativ AI främst används av yngre personer.

I en intervju med TV4 kommenterade Måns Jönsson, talesperson för Internetstiftelsen, rapporten ”Svenskarna och AI”. Han pekade på kunskapsglappet i befolkningen, när kunskapen finns hos endast vissa grupper riskerar andra att hamna på efterkälken.

Det är en viktig iakttagelse. Men ett annat  avgörande vägval är att låta Gen Z-AI ta större plats och visa vägen. Det är den generation som är mest angelägen att använda tekniken i arbetet. En tredjedel är redan superanvändare.

I de konversationer jag har med svenska företag saknas just det här perspektivet. Det är ett viktigt synsätt för oss alla att ta till oss.

Om vi blundar för detta riskerar klyftan att växa och utgöra ett hinder för företag att utnyttja teknikens fulla potential. Detta behöver vi möta med tydliga strategier där alla, oavsett  generation, får ha en åsikt om vilka tekniker som ska prioriteras.

Betydelsen av generativ AI kommer att fortsätta växa. Visst har tekniken utmaningar med exempelvis hallucinationer, upphovsrättsbrott och  integritetsfrågor. Men liksom möjligheterna, kräver även hanteringen av riskerna att vi utforskar tekniken. Kunskapen finns framför allt bland de unga. Så sätt igång, lek, testa och lär av Gen Z-AI. Det kommer vi som företagsledare att komma långt med.

Inger Lise Eng
Sverigechef, Salesforce