Det är fortsatt hög inflation i Sverige, det visar nya siffror från SCB. Inflationstakten enligt KPI var 9,3 procent i juni. Det är dock en minskning från maj då den var 9,7 procent. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 6,4 procent i juni, vilket är högre än de 6,1 procent som ekonomerna hade förväntat sig.

• Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 3,1 procentenheter till inflationstakten enligt KPI
• Priserna för utrikes flygresor har ökat med 31,4 procent jämfört med juni 2022
• Från maj till juni steg elpriserna med 8,7 procent
• Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 8,2 procent i maj till 8,1 procent i juni

– I juni ökade priserna för en del sommarrelaterade tjänster. Till exempel så steg priserna för paketresor, utrikes flyg och biluthyrning, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samtidigt höjs prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken för år 2024. Det nya beloppet har beräknats till 57 300 kronor, vilket innebär en höjning med 4 800 kronor jämfört med prisbasbeloppet för år 2023.

Fotnot: KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.