Fastighetsägare i Europa möter skatt i varje led, från köp till försäljning, och skillnaderna är stora. Sverige klarar sig förhållandevis lindrigt undan på den löpande skatten, men ligger i mellanskiktet när det gäller vinstbeskattning.
Högsta och lägsta fastighetsskatterna i Europa: Så ligger Sverige till
Att äga en bostad i Europa innebär skatt i nästan varje led, vid köpet, under ägandet, vid uthyrning och vid en eventuell försäljning.
Missa inte: Castellums aktie rusar efter storbråket. Realtid
Enligt en genomgång från Euronews, baserad på data från Global Property Guide som kartlägger fastighetsbeskattning i över 80 länder, skiljer sig skattetrycket kraftigt mellan olika europeiska länder.
Fyra typer av skatt påverkar en fastighetsägare: en stämpelskatt vid köpet, en löpande fastighetsskatt baserad på taxerings- eller marknadsvärde, skatt på hyresintäkter samt kapitalvinstskatt vid försäljning.
Belgien dominerar flera kategorier
Belgien sticker ut som det land där fastighetsägare generellt betalar mest.
Vid köp kan stämpelskatten uppgå till 12,5 procent av köpeskillingen, vilket innebär att en bostad värd 500 000 euro i Bryssel eller Vallonien kan medföra en skattenota på 62 500 euro om köparen inte kvalificerar för lättnader.
Läs även: Glöm inte – betala senast måndag för att slippa rysarränta. Dagens PS
För boende som köper sin egen bostad finns dock undantag, i Bryssel är de första 200 000 euro skattefria för kvalificerade köpare, vilket sänker notan till 37 500 euro.
Belgien toppar även listan för hyresintäktsskatt vid högre hyresnivåer: vid en månadshyra på 12 000 euro tar landet ut hela 47,27 procent, följt av Danmark på 43,22 procent samt Tyskland och Grekland på 41 procent vardera. Vid lägre hyresnivåer, kring 1 500 euro i månaden, är det i stället Danmark som toppar med 42,11 procent, medan Cypern inte tar ut någon skatt alls från första euron.
Löpande fastighetsskatt varierar kraftigt
Länderna beskattar dessutom helt olika underlag, vissa använder marknadsvärde, andra ett betydligt lägre taxeringsvärde som ibland är decennier gammalt.
Storbritannien använder inte procentsatser alls utan sorterar bostäder i värderingsband.
Missa inte: Skanska bygger datacenter i USA. Realtid
På en bostad värd omkring 300 000 euro hamnar den brittiska council tax på ungefär 2 000–3 200 euro om året, medan motsvarande skatt i Frankrike och Spanien snarare ligger på 700–1 800 euro.
Cypern och Malta tar inte ut någon löpande fastighetsskatt över huvud taget.
Kapitalvinst: Danmark hårdast, Tyskland mest generöst
Vid försäljning är Danmark tuffast och kan beskatta vinster med upp till 52,07 procent när de läggs till den totala inkomsten.
Malta beskattar inte vinsten alls utan tar i stället ut en schablonskatt på försäljningspriset, 12 procent, eller 5 procent för den som säljer inom fem år och inte är yrkesmässig fastighetshandlare.
Tyskland belönar långsiktigt ägande: efter tio års innehav blir hela vinsten skattefri.
Så ligger Sverige till
Jämfört med Belgien och Danmark framstår Sverige som förhållandevis lindrigt beskattat på den löpande fastighetsskatten.
Sedan fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 betalar svenska småhusägare i stället en kommunal fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak på 10 425 kronor för inkomståret 2026.
Eftersom taxeringsvärdet ska motsvara ungefär 75 procent av marknadsvärdet hamnar de flesta villaägare, med hus värda över cirka 1,4 miljoner kronor, i praktiken på maxbeloppet.
Bostadsrättsföreningar betalar en lägre avgift, 0,3 procent av taxeringsvärdet, max cirka 1 564 kronor per lägenhet, vilket vägs in i månadsavgiften.
Vid köp tillkommer stämpelskatt för lagfart på 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner – betydligt lägre än Belgiens toppsats eller Storbritanniens 12 procent. Vid försäljning med vinst tas kapitalvinstskatt ut med 22 procent oavsett innehavstid, till skillnad från Tyskland där vinsten blir helt skattefri efter tio år, eller Danmark där skatten kan nå över 52 procent.
Skatten kan dock skjutas upp genom uppskov, mot en årlig kostnad på ungefär 0,5 procent av beloppet. Den som hyr ut sin privatbostad får ett schablonavdrag på 40 000 kronor plus 20 procent av hyresintäkten, och beskattas därefter med 30 procent, en enklare modell än exempelvis Österrikes progressiva system, där hyresintäkter kan beskattas med upp till 55 procent.
