- Publicerad
- Uppdaterad
De allt högre rösterna för ett svenskt medlemskap i euron har en tydlig historisk parallell. Senast vi hade en kör som tjoade om att nu är det dags att gå med var vid årsskiftet 2008-2009. Precis innan finanskrisen rann över till en eurokris. Grundmönstret i den här tapeten kan var detsamma. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Per Lindvall
Kreditkrisen har fått de euroivrande hönsen att klättra ner från sina sovpinnar uppe på den ekonomiska läktaren. Med stirrig blick börjar de kackla om ”den svaga kronans skvalpande” och den politiska ”beslutskraften” hos euroländerna i samband med utformandet av statliga bankgarantier med mera. Allt talar för en euroanslutning enligt dessa. Och det är inte vilka höns som helst som har börjat yra utan riktiga ledarhöns på de två största dagliga nyhets- och industritidningarna.
