Fed lämnade på onsdagskväll, svensk tid, som väntat styrräntan oförändrat i intervallet 0-0,25 procent. Federal Reserve meddelade samtidigt att stödköpen kommer att minska med 15 miljarder dollar med start senare i november.  För närvarande uppgår Feds stödköp av obligationer till 120 miljarder dollar per månad. 

– Beskedet om en bantning av obligationsköpen gällande både stats- och bostadsobligationer mot slutet av månaden och sedan nya bantningar kommande månader är samtidigt ändå ett tydligt besked om att krispolitiken nu är över. Detta i kombination med att även flera andra centralbanker tydligt indikerat en omläggning av, den under pandemin, expansiva penningpolitiken ökar rimligtvis pressen på Riksbanken om att ge mer tydliga besked om framtiden, säger Robert Boije, SBAB:s chefsekonom till Realtid.

– Jag efterlyste nyligen i en debattartikel i Dagens Industri större transparens från Riksbankens sida avseende vad i den nuvarande penningpolitiska inriktningen som motiveras av effekterna av pandemin och det faktum att Riksbanken redan innan pandemin hade svårt att få upp inflationen till målet om 2 procent.

– Jag efterlyste också i artikeln ett tydliggörande kring Riksbankens bedömning av den normala reporäntan och hur Riksbanken ser på avvägningen mellan att ändra reporäntan framöver och dra ned på stödköpen och de stora innehaven av obligationer. Den senaste tidens utveckling talar för att det knappast är rimligt att reporäntan ligger kvar på nuvarande nivå ändå till slutet av 2024 som Riksbanken hållit fast vid en längre tid. Marknadens prissättning indikerar en betydligt tidigare höjning av reporäntan. Det är nu en otroligt stor skillnad i syn på när reporäntan bör höjas mellan Riksbanken och marknaden.  Det vore därför önskvärt att Riksbanken ger mer tydliga besked om allt detta i samband med att nästa penningpolitiska rapport publiceras den 25 november, säger Robert Boije.