Snart går vi in i september månad och därmed är vi också halvvägs in i mandatperioden för den sittande regeringen. En regering som kom på plats först efter en rekordlång regeringsbildningsprocess och slutligen Januariavtalet, ett avtal med hela 73 punkter där regeringen samt C och L kommit överens om förutsättningarna för styret av Sverige de närmaste fyra åren. 

En av de tyngre punkterna i avtalet är att man under mandatperioden ska genomföra en omfattande skattereform. Många uppfattar nog denna del av avtalet som en av de punkter där C och L fick betalt för sitt stöd till regeringen. Halvvägs in i mandatperioden så har man ännu inte levererat på denna punkt. Förvisso har ett antal förändringar på skatteområdet skett, bland annat slopandet av värnskatten, men inte någon skattereform. De behov som identifierades som skäl till en omfattande skattereform torde knappast ha minskat, utan snarare kanske ökat med den coronakris som under 2020 har drabbat Sverige och resten av världen. 

Coronakrisen har samtidigt sannolikt gjort förutsättningarna för en skattereform betydligt sämre. En skattereform utformad av nuvarande regering och stödpartier får nämligen antas innehålla såväl skattehöjningar som skattesänkningar. Förutsättningarna för att vinna om inte folkets gillande, så i vart fall folkets acceptans för skattehöjningar är betydligt sämre i en lågkonjunktur och kris än i en brinnande högkonjunktur. Med facit i hand finns det skäl att ifrågasätta varför chansen att genomföra en skattereform i närtid inte adresserats tidigare.

Vi anser dock att det är viktigt att man istället ser den nu rådande och utmanande situationen som ett utmärkt tillfälle att verkligen ta tag i detta svåra uppdrag. Behovet av en reform tycks de allra flesta vara fortsatt överens om. Därmed finns också goda möjligheter att pedagogiskt förklara behovet av vissa skattehöjningar med hänvisning till de uppenbara sår i statskassan som krisen har rivit upp. Krisen kan också möjliggöra att allt fler ser fördelarna av goda och konkurrenskraftiga skattevillkor för företagen, för att skapa såväl skatteintäkter till staten som arbetstillfällen. 

Det är mot den bakgrunden lite oroande att föga konkret har kommit från politiskt håll gällande denna omfattande och planerade skattereform. Som inledningsvis konstateras har vissa skatteregler redan förändrats och olika utredningar har initierats. Men det där stora och övergripande politiska initiativet ser vi inte många tecken på. Snarare tvärtom, fortsatt är det utspel om justeringar om specifika delar i skattesystemet. På senare tid har detta framförallt kommit från L:s håll med krav på omfattande skattesänkningar för att åstadkomma en omstart i Sverige med fokus på jobben. Ett sådant syfte är förvisso både vällovligt och bra men frågan är om det räcker med enstaka förslag? En annan fråga är om L:s och C:s väljare nöjer sig med detta den dagen man ska utvärdera utfallet av Januariavtalet och kanske ånyo rösta fram en regering?

Vi tycker att det är hög tid att börja leverera på löftet om en omfattande skattereform. Input för en sådan saknas inte. Flera rapporter från olika delar av det politiska fältet har lagts fram och nu senast presenterades Omstartskommissionens rapport i vilken bland annat behovet av, och förslag till innehållet i, en skattereform beskrivs. Därutöver presenteras inom kort ESO:s rapport om ett förslag på hur en ny övergripande skattereform kan se ut. Det är därför viktigt att regeringen och stödpartierna snarast vidtar konkreta politiska handlingar i syfte att säkerställa att man kan leverera på löftet om en övergripande skattereform under mandatperioden. Risken är annars stor att ett sådant projekt skjuts på en alltmer avlägsen framtid. 

Ulrika Lundh Eriksson
Partner, auktoriserad skatterådgivare PWC

Anders Månsson
Partner, auktoriserad skatterådgivare PWC