Annons

Annons

debatt07.png

Sophie Nachemson-Ekwall
"Institutionerna äger två tredjedelar av de obligationer som ges ut på den svenska obligationsmarknaden. Som jämförelser står svenska institutioner för 20 procent av kapitalet på Stockholmsbörsen. Det finns alltså mycket att vinna på om det svenska obligationskapitalet även får tydliga mål att även titta på den sociala dimensionen vid sidan av olika klimat och miljömål." Det skriver Sophie Nachemson-Ekwall.

Efter grönt – dags för sociala och hållbara obligationer

"Sverige har en ledande roll på marknaden för gröna obligationer.  Men det behövs mer. En väg framåt är att även ge ut sociala obligationer och hållbara obligationer, som har både gröna och sociala mål." Det skriver Sophie Nachemson-Ekwall, ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige är på sjunde plats med ungefär 5 procent av den globala marknaden. Det har gjort Nasdaq Stockholm till en av de hetaste gröna marknadsplatserna i Europa med obligationer utgivna av fastighetsbolag, kommuner och vanliga företag. Riksgälden ger snart ut en grön statsobligation.  Men det behövs mer för att Sverige ska kunna bidra till både FN:s samtliga 17 globala hållbarhetsmål och Agenda 2030. Efter det att förhandlingarna i Madrid brutit samman vet vi att privata och lokala initiativ blir allt viktigare.

En väg framåt är att även ge ut sociala obligationer och hållbara obligationer, som har både gröna och sociala mål. Internationella institutioner som Världsbanken leder utvecklingen av denna än så länge helt nya marknad. Pådrivande är även Frankrike, Holland, Spanien men också USA, det vill säga västländer som också är aktiva på gröna obligationer. Dominerande teman är prisvärda bostäder till socialt utsatta människor (sk social housing) och tillgång till krediter för mindre företag i regioner med hög arbetslöshet. I Sverige är däremot sociala och hållbara obligationer nära nog okända begrepp. 

Även om sociala mål är mer komplexa och svårare att både kvantifiera och standardisera än gröna så väljer med Sverige jämförbara länder alltså att utveckla sådana. De inser att en grön omställning måste förenas med socioekonomisk jämlikhet och social inkludering. Sverige borde inte vara ett undantag. Vi har stora problem med utanförskapsområden, ett växande gap mellan stad- och land och underinvesteringar i infrastruktur, samtidigt som allt fler kommuner dras med finansiella underskott. Här skulle obligationer som i sina åtagande lovar att leverera en positiv social påverkan kunna skynda på utvecklingen i rätt riktning.

Annons

Annons

Jag har precis färdigställt en studie kring hur de svenska institutionella investerarna ser på sociala och hållbara obligationer, hur fastighetsbolag och kommuner ser på att ge ut sådana och hur de svenska bankerna arbetar med att förmå de två aktörerna att mötas. Studien fokuserar på möjligheten att ge ut en svensk obligation som lyfter fram det globala målet för hållbara städer och samhällen, (FN:s SDG 11), och till detta kopplas ofta mål kring hälsa (3), jämställdhet (5) och ekonomisk jämlikhet (10).

Jag har identifierat ett 20-tal möjliga emmitenter, som det redan talas om på kapitalmarknaden. Det är fastighetsbolag som Stena Fastigheter, kommuner som Malmö Stad, och Vellinge, men också statliga finansinstitut som Svensk Exportkredit och SBAB. Kommuninvest arbetar tillsammans med sju kommuner och regioner med att ta fram ett hållbart ramverk för att ge ut obligationer med tydligt mätbara sociala kriterier. Våren 2019 gav Trianon, ett fastighetsbolag i Malmö, ut en första obligation som tydligt lyfter fram just SDG 11. Trianon är verksamt i de utsatta områdena Lindängen och Rosengård, där hyreshus renoveras samtidigt som de boende erbjuds arbete som fastighetsförvaltare eller hos underentreprenörer. 

En del av svaret på frågan om varför Sverige ligger efter beror på att vi saknar social housing, vilket gör det svårt att öronmärka lånekapital dit. Därtill har våra affärsbanker saknat intresse av att tänka socialt kring utlåning. Det går också att skylla på vår tradition med en skattefinansierad välfärdsstat, skepticism mot att släppa in privata aktörer i välfärden och generella svårigheter med att utveckla samarbetsmodeller mellan statliga och privata aktörer. Till det läggs hindrande offentlig redovisning och budgetering och en organisering av statsförvaltningar i silos, där olika enheter både saknar förmåga att samarbeta och har svårt att utveckla mätmetoder för att följa upp effekten av satsade åtgärder. Tidigare försök med privat kapital som finansiär till nya lösningar som sociala utfallskontrakt har också visat sig svårt att introducera i Sverige.

Men det går också att rikta blicken mot de svenska institutionella investerarna själva. Alla har gröna obligationer, några har uppsatta mål. Men tydliga ambitioner rörande obligationer som har sociala mål saknas. 
Studien kartlägger samtliga 20 större institutionella investerare. De har tillsammans investerat i ett tjugotal utländska hållbara och sociala obligationer. Institutionerna kan delas upp i tre grupper: Två tredjedelar säger sig aktivt vilja vara med och investera i hållbara och sociala obligationer. Men bara en tredjedel kan visa upp en portfölj med flera kontrakt. Andra AP-fonden är ensam om att ha en tydlig systematik i urvalsprocessen och har elva obligationer. Alecta har bara placerat i fyra obligationer med sociala mål, men är störst mätt i tillgångar med 3 miljarder kronor. Den resterande tredjedelen säger att frågan om socialt är för tidigt väckt. Här finn resten av AP-fonderna, även 7 AP-fonden. 

Okunskapen är alltså stor. I vågskålen ligger hur risk och avkastning ska värderas och svårigheten att utvärdera effekten av påverkan. Flera tvekar inför att kanske betala en räntepunkt extra, trots att allt fler kunder vill se hållbara placeringar i både aktier och obligationer. På det hela är det här en förlorad möjlighet. Institutionerna äger två tredjedelar av de obligationer som ges ut på den svenska obligationsmarknaden. Som jämförelser står svenska institutioner för 20 procent av kapitalet på Stockholmsbörsen. Det finns alltså mycket att vinna på om det svenska obligationskapitalet även får tydliga mål att även titta på den sociala dimensionen vid sidan av olika klimat och miljömål.

För att en svenska social obligationsmarknad ska kunna ta fart behövs positiva signaler från kommunpolitiker såväl som riksdag och regering. Hindrande regler måste bort och mer resurser satsas på att utveckla modeller för att mäta utfall. De institutionella investerarna behöver både höja sin förmåga att utvärdera risk och avkastning och ta en mer pådrivande roll i offentligheten. Viktigast är att lyfta intresset när det finns ett behov, det finns kapital och det finns ett uttalat svenskt mål att leverera en både grön och socialt hållbar omställning av det svenska samhället. 

Sophie Nachemson-Ekwall
Ekonomie doktor Handelshögskolan i Stockholm, Center för Research on Sustainable Markets CRSM.
Studien ”A Swedish market for sustainability-related and socially labelled bonds. Institutional investors as drivers.”
Finns publicerad som working paper på Handelshögskolan. https://swoba.hhs.se/hastma/abs/hastma2019_003.htm

 

 

Så bidrar du till debatten

Vill du också skriva en debattartikel för publicering på Realtid? Skicka in ditt debattförslag som rör vårt bevakningsområde; kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete och fondförvaltning till opinion@realtidmedia.se Texten ska vara 3 500 tecken lång, inklusive blanksteg. Det går bra att skicka in färdiga texter eller idéer på ämnen du skulle vilja skriva om. Läs gärna vår guide om hur du skriver en debattartikel.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons